Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Händelser och spörsmål - Kostnaderna för arbetslösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tagandet, att kostnadsberäkningen, legat 10 % över den normala, skulle
man således få fram en merkostnad på mellan 14 och 15 %.
Men det är inte slut därmed. Den utgående lönen beräknas efter
på orten gällande grovarbetarlön och skall med vissa procent
understiga denna. Om grovarbetarlönen på orten t. ex. uppgår till 7 kr.
utbetalas vid reservarbetena 5:75 kr. och om den uppgår till 3 kr. utbetalas
i2:95 kr. Nu hänvisas emellertid till dessa arbeten också arbetare från
dyrare orter och som lönen anses böra utgå med samma belopp till alla
vid arbetet sysselsatta arbetare, kan det ofta inträffa, att den arbetslöse
eller rättare hans familj även erhåller ortstillägg för att utjämna skilU
nåden mellan arbetsförtjänst på den billigare orten och levnadskostnaden
på den dyrare, där familjen bor. Dessutom kunna ifrågakomma
sjukersättning ete. Alla dessa kostnader har man slagit samman under namnet
sociala kostnader. De inrymma alltså vissa ineffektiva arbetslöner,
ortstillägg, resekostnader, förläggningskostnader, förbrukningsmaterialier,
frakter, transporter o. s. v.
Medräknas också dessgj sociala kostnader, får man, att sammanlagda
byggnadskostnaden överstigit kontraktskostnaden; med 22,5 %, även om
man inte tar hänsyn till den rymliga kostnadsberäkningen. Lägger man
till också de däri ingående 10 % kommer man upp i en fördyring av
över 30 %.
De efter reservarbetssystemet utförda arbetena bli alltså icke obetydligt
dyrare, än om samma arbeten i stället utförts i enskild regi. Och detta,
fröts det faktum, att de sysselsatta arbetarna få lägre betalt. Men kan
detta undvikas?
Till en del torde det vara möjligt. Det är därför, som förslaget
framlagts, att i stället för de mindre nödvändiga arbeten, som nu
utföras, mera behövliga/ arbeten skulle färdigställas. Man skulle då icke
längre vara tvungen att söka upp arbeten ofta långt borta från den
plats, där de arbetslösa finnas utan kunna inbespara större delen av de
sociala kostnaderna. Ej heller skulle man vid urvalet vara begränsad
till anläggningsarbeten utan ha större valfrihet. Arbetarna skulle i större
utsträckning kunna anställas i sina vanliga yrken. Vidare är ju tanken,
art arbetena skulle utföras i vanlig ordning av enskilda entreprenörer
och den ursprungliga kostnaden borde därför kunna hålla sig på samma
nivå som för vilket arbete som helst. Dessutom borde den synpunkten
icke vara oviktig, att en arbetare, som; får vanlig lön också arbetar med
större arbetslust och arbetsglädje än en som underbetalas.
Genom en omläggning borde man alltså i ganska stor utsträckning!
kunna vinna dels art det blir mera behövliga arbeten, som komma till
utförande, dels att arbetarna få bättre betalt och dels att kostnaderna
för samhället bleve mindre. Alltihop synes högeligen önskvärt och man
förvånar sig, åtti någon över huvud taget vill motsätta sig denna
omläggning bara för den principens skull, att de arbetslösa skola ha en
lägre avlöning, även om det står samhället dyrare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
