- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofemte årgången. 1933 /
281

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 30 maj 1933 - Arbetslöshet och samhällssolidaritet. Av Henrik Petrini

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ARBETSLÖSHET OCH
SAMHÄLLSSOLIDARITET



Av HENRIK PETRINI.

Den privat ekonomiska paradoxen.

Under förra århundradet har ett ekonomiskt uppsving ägt rum
över hela världen i en omfattning, vars make man förr aldrig
skådat. Den drivande kraften har härvid varit uppfinningen av
ångmaskinen, och till en början blev England med dess rika
stenkolslager helt naturligt centrum för världsindustri och världshandel. Det
ekonomiska systemet undergick många genomgripande förändringar,
men grunden för detsamma förblev oförändrat den gamla
patriarkaliska privatäganderätten. I ett avseende skedde dock en väsentlig
förändring. Tyngdpunkten i samhället flyttades över ifrån
storgodsägarna till industrimagnaterna, men medan de förras arbetare voro
bundna vid egendomen, voro de senares arbetare lösa och kunde
antagas och avskedas av arbetsgivaren efter behag.

Det ekonomiska systemets livsluft blev i princip den fullständiga
friheten: skråväsendet avskaffades, och i stället infördes fullständig
näringsfrihet. Man ville att ekonomin skulle ordnas efter dess egna
naturliga lagar, och därför blev den fria konkurrensen en av
hörnstenarna, varpå den nya samhällsbyggnaden skulle föras upp. I full
konsekvens härmed ville man till och med förbjuda
sammanslutningar mellan konkurrenter, som därigenom ville hindra att man
inte alltför mycket underbjöd varandra i konkurrensen.

I allmänhet gingo de mänskliga strävandena ut på att avvinna
naturen så mycket som möjligt av dess håvor, och den ena
uppfinningen avlöste den andra i raskt tempo, i det man ville för
konkurrensens skull framställa varorna så billigt som möjligt, d. v. s. med
så liten arbetskraft som möjligt. Någon fara för arbetsbrist förelåg
i allmänhet inte, för det. var uppåtgående konjunkturer, och i stället
för att avskeda de arbetare, som de nya maskinerna gjorde
överflödiga, utvidgade man driften och producerade så mycket mer varor.
Och nya snillrika uppfinningar öppnade nya marknader och nya
produktionsområden.

Genom de sista årens starka rationalisering i fråga om arbetets
organisation och ökat användande av arbetsbesparande maskiner har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free