Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 30 maj 1933 - Arbetslöshet och samhällssolidaritet. Av Henrik Petrini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 Henrik Petrini
behovet av mänsklig arbetskraft minskats i högre grad än som
svarar mot den normala stegringen av produktionen och härigenom har
en del arbetskraft icke kunnat få någon användning. Härav har
följden blivit den, att konsumtionen har minskat, vilket i sin tur
återverkar på produktionen, så att denna måste ytterligare minskas.
Arbetslösheten blir då ännu större, och så är man inne i krisens
trollring, som kan dragas åt hur snävt som helst.
Detta resonemang låter visserligen konsekvent och logiskt, men
kan det verkligen vara riktigt? Då skulle man ju kunna vända om
resan utför bara genom att återtaga arbetarna, avskaffa de
arbetsbesparande maskinerna och återinföra de gamla utdömda
arbetsmetoderna. Men då skulle man ju också kunna klara situationen
bara genom att låta arbetarna utföra något annat, för det
närvarande improduktivt arbete. Till dylika uppenbart orimliga slutsatser,
som strida mot det enklaste bondförstånd, kommer man nästan med
nödvändighet, bara man försöker röra aldrig så litet i den trassliga
härvan.
Vi ha kommit till en slutsats, som osökt leder tankarna tillbaka
till Baron v. Münchhausens snillrika idé att lyfta sig upp ur träsket
genom att dra sig i håret. Och ända är det just denna metod som
vår socialdemokratiska regering synes ha slagit in på. Saken är då
kanske inte så orimlig som den vid första påseendet ser ut. Men å
andra sidan har nog lite var erfarit under de sista åren, att herrar
politici och nationalekonomer kunna framställa och försvara de mest
motsatta och till synes orimliga förslag till krisens och
arbetslösbetens bekämpande.
Det rätta kan inte vara på mer än ett sätt, och olika meningar
om en sak bero ytterst på att man uppfattat saken alltför ytligt. I
grund och botten är det endast inom matematiken, som olika
meningar inte i längden kunna bestå vid sidan av varandra, så att om
det någon gång uppkommer olika meningar om en matematisk fråga,
så visar det sig alltid snart, att den ena är oriktig.
Man kan då sätta ifråga, om man inte också kunde betrakta andra
omtvistade frågor ur en mer matematisk synvinkel för att få dem
uppklarade. Första villkoret härvidlag är att avlägsna allt
känslo-. tänkande och allt önskemål att komma till det eller det resultatet.
I stället har man att utgå från klara och tydligt angivna
förutsättningar och därur draga endast logiskt riktiga slutsatser utan hänsyn
till vart de leda, Allt tänkande är abstrakt, och man får därför nöja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
