Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 30 maj 1933 - Litteratur - Colin Clark: The national income
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 311
C olin Clark: The national income. Macmillan. 167 sid. 8 sh. 6 d.
Att någorlunda exakt beräkna ett lands nationalinkomst är en
Invecklad och besvärlig historia. Det finns inga uppgifter för alla personers
inkomster, som man bära kan addera och komma fram till en
totalsumma. Taxeringar täcka inte hela befolkningen utan för stora
grupper måste man på uppskattningsvägen försöka komma fram till tit
antagligt resultat. Därför är det också ganska sällan, som olika
beräkningsgrunder ge samma resultat. För Englands vidkommande har
under fjolåret gjorts en detajljerad och motiverad undersökning, som
kan ha stort intresse även bortsett från de faktiska siffrorna, eftersom
den metod, som kommit till användning, synes vara1 väl utarbetad och
genomtänkt. Det är icke möjligt att redogöra för tillvägagångssättet
i sin helhet men ett par antydningar kunna kanske vara på sin plats.
I fråga om beräkningen av löneinkomster utgår förf. från de siffror,
som erhållas från arbetslöshetsförsäkringen. Men de täcka icke hela
antalet, utan för vissa grenar måste uppskattningar ske med användande
av folkräkningsresultaten. Lönens höjd har i vissa fall erhållits efter
officiella undersökningar av lönens storlek eller också har han utgått
från timlönerna. Det är klart, a(tt många felkällor) finnas, men någon
säkrare väg gives dock näppeligen.
För den totala engelska: nationalinkomsten kommer förf. fram till en
s,iffra av 3,996 milj. pund år 1929, det år då den var som högst,,
d. v. s. i runt tal 4 miljarder pund., Efter kurs skulle det svara mot
ungefär 75 miljarder kr. För 1930 får man siffran 3,938 milj. och för
,1931 3,499 milj. Till jämförelse kan nämnas, att inkomsten år 1911
uppskattas till 2,012 milj. och 1924 till 3,586 milj., detta år alltså mer än
1931, då krisen gjort sin verkan.
Uppdelningen på olika inkomstkällor år 1929 ställer sig på detta sätt:
arbetslöner (wages) 1,482 milj., tjänstemannalöner (salaries) 838 milj.,
ränta av jord och hus 293 milj. och vinster och räntor 1,106 milj.
Därtill komma 287 milj. från utlandet, en siffra, som för övrigt faller till
177 för år 1931. Lönerna utgöra år 1929 39,9 o/o av hela inkomsten inom
landet, år 1930 38,0 o/o Och år 1931 41,3 o/o. 1911 var denna
procentsiffra 42,5 o/o och lönerna skulle således ha relativt sett minskat i
betydelse, vilket stämmer med att antalet direkta lönearbetare ju under de
sista åren icke ökat i samma takt som befolkningen, medan däremot
antalet personer sysselsatta inom distribution och handel och liknande yrken
ökat starkare, vilket gjort, att »salaries» stigit från 11,9 o/o år 1911 till
24,2 o/o år 1931.
Över 100,000 pund var det år 1928 endast 139 personer som hade.
Däremot fanns det 2,080,000 med mellan 250 och 2,000 pund och
14,875,000 med mellan 147 och 250 pund. Om| hela nationalinkomsten,
jämnt fördelades på alla vuxna manliga personer mellan 25 och 65 år
skulle de få 270 pund år 1931 och år 1929 to. m. 310 pund. Skillnaden
är icke obetydlig mellan siffran 147 och 270 pund, och en jämnare
inkomstfördelning skulle ge de många en rätt betydligt} större inkomst.
Fördelningsproblemet blir med andra ord kanske ofta allif för mycket
förbisett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
