Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 30 juni 1933 - In- och utrikes 30. 6. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 In- och utrikes
Underligare är, att man icke velat vara med om en lättnad för
de mindre arven. Att bibehålla skatten på småbeloppen kan icke
motiveras vare sig med statens behov av inkomster eller med
önskvärdheten att åstadkomma en förmögenhetsutjämning. Skatten på
de minsta förmögenheterna inbringar dock enligt förebragt
utredning ett relativt sett blygsamt belopp och det kan med skäl anses
rimligt, att vad en person under sin livstid lägger av från sin
arbetsinkomst bör vara fritt från pålagor vid dödsfallet. Man har dock
i varje fall icke nämnvärt höjt de nu gällande skalorna för de mindre
arven utan huvudsakligen lagt den beslutade ökningen på de större
både absolut, vilket var nödvändigt, och relativt.
Höjningen är dock ganska måttlig, ty riksdagen visade en
betydligt större optimism än vad finansministern gjort. Då denne
kalkylerat med en inkomst av den förhöjda arvsskatten om 40 milj.
kronor, vilken summa ju skulle användas för amortering av de lån,
som nu skola läggas upp för bekostande av de beslutade allmänna
arbetena, har riksdagen ansett det kunna räcka med en
amortering-av 25 milj., som arvsskatten i sin nu beslutade form beräknas
inbringa. Det är begripligt, att finansministern i sista stund ansåg
sig böra framhålla vådan av att skjuta på låneamorteringarna allt
för långt fram i tiden, men det ledde endast till att man satte upp
ett förvånat ansikte över att den som föreslagit de stora
kapitalutgifterna också kunde ha en tanke till övers för framtiden, vilket
han ju dock visat redan vid arvsskatteförslagets framläggande.
Man kan endast hoppas, att riksdagen räknat rätt och att lånen
hinna amorteras, innan man till äventyrs nästa gång måste ge sig
in på samma väg. Man kan ju nämligen heller icke se bort från
att det också nästa år kan bli nödvändigt att anlita lånevägen, även
om förutsättningen för låneutgifterna är, att de endast skola
behöva anlitas under en kortare period. Därvid beror oerhört
mycket av hur andra länder komma att förfara.
OM DEN SAKEN SVÄVAR MAN ännu i okunnighet.
Visserligen kan man nu vara övertygad om att Amerika kommer att
följa samma linjer, som man här hemma slagit in på. Det
amerikanska krisprogrammet innehåller ju nämligen som en mycket viktig
del just balanseringen av den löpande budgeten liksom här men
därbredvid en ännu mycket rymligare än hos oss tilltagen lånebudget
för bekostande av allmänna arbeten av i stort sett samma karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
