Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 7, 30 juni 1933
- Henrik Schücks materialistiska historieuppfattning. Av Victor Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HENRIK SCHÜCKS
MATERIALISTISKA HISTORIEUPPFATTNING
Av VICTOR SVANBERG.
Tredje upplagan av Henrik Schücks och Karl Warburgs
Illustrerad svensk litteraturhistoria föreligger efter sex år (1926—32)
avslutad i sex delar med en av Gunnar Castrén författad översikt
över litteraturen från 1800-talets mitt fram till nutiden. Hela det
övriga verket är i sitt omarbetade skick präglat av Schücks
allsidiga och likväl markanta vetenskapliga personlighet. Samlingsverk
av detta slag äro annars numera så gott som undantagslöst
författade av en hel stab vetenskapsmän. Om därmed vinnes
primärkunskaper på varje punkt och större precision i detaljer, så går
tyvärr alltför ofta den konsekvent genomförda helhetsuppfattningen
förlorad. En magistralt framförd helhetssyn på vårt lands
litteratur är det schückska jätteverkets allra förnämsta egenskap —
vartill kommer en detaljrikedom, som få andra dödliga skulle kunnat
hålla samman.
För den som vill skaffa sig en föreställning om denne
litteraturhistorikers arbetsmetod och syften, är en blick i de olika delarnas
innehållsöversikter att rekommendera. De börja alla med en
undersökning av "litteraturens yttre villkor": tryckeri,
bokhandels-och honorarförhållanden, skolors och andra bildningsanstalters
ståndpunkt, och den läsande, eller i äldre tider lyssnande, publikens
sociala läge. Det som här kommit att nämnas sist, diktens beroende
av samhällsförhållandena, är för Schück alltid det första ledet i
orsakskedjan och han nöjer sig icke med att ställa blott
skönlitteraturen i relation till socialekonomiska realiteter, samma
kausalsam-manhang etablerar han utan tvekan ifråga om den andliga
kulturen i dess helhet; verket är nämligen, åtminstone för äldre tider,
en hel kulturhistoria.
Vetenskapens praktiska inriktning först under upplysningstiden,
sedan under liberalismens tidsålder förklaras t. ex. ur huvudstadens
ledarställning i dessa epokers samhällsliv, medan den mellanlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0341.html
