Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 30 juni 1933 - Henrik Schücks materialistiska historieuppfattning. Av Victor Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 Victor Svanberg
gande romantikens metafysiska grubbel får till bakgrund de små
stilla universitetsstäderna.
Den religiösa omvälvning, som vi kalla reformation, söker Schück
orsakerna till i statsekonomiska och klassekonomiska intressens spel.
Inledningen till ifrågavarande kapitel är typiskt för honom och må
därför här återges:
Den övergång från en religion till en annan, som skedde genom
reformationen, kan knappast säg;as hava berott därpå, att det svenska folket råkat i
förbittring över missbruken inom den katolska kyrkan och därför omfattat
Luthers lära. Inga bevis för ett dylikt missnöje kunna framdragas, och in
i det sista hade avlatskrämarna här en god marknad. Reformationen
genomfördes i stället av rent politiska och ekonomiska motiv. Vid Gustav Vasas
trontillträde hade Sverig;es rike knappt så stora inkomster som en förmögen
privatman och kunde ekonomiskt ingalunda tävla med t. ex. Vadstena kloster.
Redan detta var nog att bestämma regeringens ställning till den nya
religionen. En bundsförvant förvärvade sig regeringen snart i frälset genom
den utsikt som öppnade sig för detta att återfå de egendomar, som av
frälsemännens förfäder sedan Karl Knutssons dagar donerats till kyrkan. Det
lägre prästerskapet tyckes ej heller hava varit särdeles ovilligt mot tros
förändringen och efter vad det förefaller förvandlades de katolska prästerna
nästan allmänt till protestantiska kyrkoherdar. Anledningen kan man förstå.
För dessa lägre präster hade den katolska kyrkan knappt varit någon huld
moder. På riksdagar och andra möten företräddes kyrkan uteslutande av
prelaterna och sockenprästen hade ingen representationsrätt. För dylikt
intresserade man sig förr väl vida mindre än nu, men viktigare var, att detta
lägre prästerskap var illa avlönat och tungt beskattat och beskattat särskilt
av biskoparna, vilkas flesta utgifter till den romerska kurian i sista hand
till en väsentlig del uttogos av stiftets präster. Ärkebiskopen hade t. ex.
mer än hundra gånger så stor inkomst som en kyrkoherde inom stiftet,
och en dylik ojämn egendomsfördelning skapar ju inga välvilliga känslor
hos den mindre »lyckligt lottade. (Del II s. 15.)
Från religion har steget aldrig varit långt till konst och dikt, ja
mellan dem har vissa tider varit inget steg alls. Som prov på
Schücks analys av deras inbördes samband och gemensamma
samband med den materiella kulturen kan nämnas hans framställning
av de hedniska riternas och kultplatsernas stora roll för primitiv
dikt; särskilt uppehåller han sig vid fruktbarhetsriter under
Frejkulten i Uppsala. Ett mästerstycke av intim själspejling är hans
Birgittaporträtt. Birgitta bar inom sig, menar han, ämne till en
fantasirik konstnär och en hänsynslös härskare på samma gång, men
hos en medeltida kvinna kunde härskardriften ej finna annat
uttryck än i klosterstyrelse och fantasin ej finna annat uttryck än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
