Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 30 juni 1933 - Henrik Schücks materialistiska historieuppfattning. Av Victor Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 Victor Svanberg
av 1790-talet från franska revolutionens idéer påverkade,
aristokratfientliga miljö. Men ännu var denna borgerliga diktning om än
livaktig, dock icke ledande. Den var det ännu icke vid realismens
genombrott på 1830-talet, ty detta decenniums livliga
romanproduktion saknar ännu hållning och fördjupning. Först i Viktor
Rydberg får den borgerliga friheten en diktare, som blev en hel svensk
generations andlige ledare. Det är ingen tillfällighet, att hans miljö
var vår renast borgerliga större stad Göteborg, infartsporten från
den borgerliga emancipationens föregångsland, England.
Men först nästa generation, åtti-talet, når fram till ett allmänt
genombrott, och den fylkas kring en stockholmare, Strindberg.
Motsvarande roll i vetenskapens utveckling tillföll Henrik Schück,
stockholmare han också, inbiten stockholmsborgare i själ och hjärta
trots professorat och rektorat vid landsortsuniversitetet. Det är
sin egen andliga härstamning han utreder, när han gör
huvudstadens borgerliga miljö till vår kulturs hjärta.
Den materialistiska historieuppfattning, som utgör
grundstommen i Schücks forskargärning, är framsprungen ur den tids idé-liv,
då han utbildade sin vetenskapliga metod. Skall man utpeka någon
särskild föregångare, har man först och främst att nämna Taine,
som sökte påvisa ett ännu stramare orsakssammanhang mellan
fysiskt liv och psykiskt. Men såväl vid sidan om som bakom Taine
vore en mängd impulsgivare att uppräkna ända tillbaka till
Montesquieu, skaparen av läran om statsskickens beroende av klimatet.
Med Marx, till vars namn termen materialistisk
historieuppfattning kommit att förknippas, har Schück säkerligen icke mer att
göra än att bådas teorier ha gemensamma förutsättningar. Det
förtjänar emellertid observeras, att Schück på ett intressant sätt
närmat sig just den marxistiska metoden att anknyta den andliga
kulturutvecklingen till ekonomiskt likformiga samhällsgruppers
livsföring, under det att Taine oftast laborerar med mera diffusa
miljöfaktorer.
För en socialdemokratisk schücklär junge är det på en gång
lärorikt och komiskt att se, huru oreserverad beundran ägnas Schück i
samma borgerliga kretsar, som korsa sig blott namnet Marx nämnes.
Hur kommer det sig?
Förklaringen är mycket enkel. Schück har tillämpat sin teori på
det förflutna, Marx sin också på nutiden. Det gör naturligtvis ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
