Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 30 juni 1933 - Händelser och spörsmål - Amerikas program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 Händelser och spors mål
nödigt. Det är därför omöjligt att nu säga vad som kan komma att bli
gjort. Man kan endast ånge hur långt fullmakterna sträcka sig. Det är ej
heller endast ett kongressbeslut man har att hålla sig till utan en hel rad,
som vardera tar sikte på sitt särskilda problem.
Det stora och väsentliga målet är att åstadkomma en prisstegring.
Hur långt denna skall drivas är ännu icke känt, och det säges att
presidenten ännu icke bestämt sig. Det har talats om 1929 års, om 1926 och
om ännu andra lägen. På det mlonjetära området har presidenten erhållit
rätt att nedsätta dollarns guldhalt till 50 <y0 av det nuvarande, att släppa
ut papperspengar och att vidta även andra åtgärder i samma syfte.
Denna fullmakt ligger ej i någon särskild lag utan har som bihang»
kopplats till jordbrukslagen.
Man ser en av de viktigaste orsakerna till den ekonomiska nedgången
i farmarnas bristande köpkraft. Farmarna få ej på långa vägar så
mycket för sina produkter som för några år sedan och kunna följaktligen
ej köpa industrivaror i samma utsträckning som tidigare. Man har
beräknat, att farmarna köpte för ungefär 6 miljarder dollars industrivaror
årligen, men det kun-na de icke rimligen göra, då deras bruttoinkomst
uppgår till blott 5 miljarder. Så har det kommit sig, att farmarna år 1932
ej köpte mer än 16 <y0 av den kvantitet jordbruksmaskiner, som de gjorde
år 1929, och blott 15 o/o av automobiler. Nu avser man att återställa
deras köpkraft och man har därvid tagit till utgångspunkt prisrelationerna
åren 1909—1913, såsom varande de mest normala.
Men de amerikanska farmarna producera mer än landets befolkning
bekvämligen kan konsumera och exporten är till stor del stängd. Man har
därför ansett, att en begränsning av produktionen är nödvändig. Den bör
åstadkommas genom frivilliga överenskommelser mellan farmarna. De
varor, som särskilt nämnas äro vete, bomull, majs, svin, mjölk och
produkter därav, tobak och ris. Vidare förutsättas överenskommelser med
de affärsmän, som äro sysselsatta i dessa branscher. För en minskning
av arealen skola farmarna erhålla ersättning. De härför behövliga
summorna ämnar man anskaffa genom speciella skatter på produkten i fråga.
Denna skatt får icke vara högre än att den gamla relationen återställes
och om skatten skulle medföra konsumtionsminskning kan den sättas
på en lämplig lägre nivå.
I vilken utsträckning minskning av arealen kan bli erforderlig beror
delvis av skördeutsikterna. Landet har emellertid ett stort lagrat
överskott från tidigare år, som först bör konsumeras, innan produktionen får
vidgas. För majs är situationen särskilt besvärlig. Amerika har 11 milj.
färre hästar och mulor än för tjugu år sedan — automobiler och traktorn
ha trängt ut dem. Det betyder 15 milj. acres, vars skörd; inte behövs.
Man har dessutom övergått till andra svinuppfödningsmetoder, vilket
verkat i samma riktning.
Det är givet, att de ifrågasatta skatterna komma att drabba
konsumenterna. Frågan är bara, om det smakar mer än det kostar. Omöjligt är
áet inte. Man har beräknat, att en skatt på vetemjöl, som medförde en
fördubbling av farmarnas inkomster, blott skulle medföra en ökning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
