Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 juli 1933 - Estetisk religion. Av Victor Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Estetisk religion 389
verk mer än profana, varför köpas fromma diktböcker mer än
ofromma? Äro mecenaterna och bokköparna markant religiösa?
Knappast.
Låt oss ännu en gång lita till turisterfarenheter. Man har sagt mig,
att danskar resande i Sverige med tröttande monotoni be att få se
"kirken", och framhärda i sitt uppsåt, även om de upplysas, att stan
har andra, viktigare turistattraktioner. Danskarna äro, med all sin
gruntvigianism, inget särskilt religiöst folk. Det är inte heller
amerikanerna, men med vilken rörande, med vilken olycklig kärlek störa
de ej andakten i europeiska kyrkor — eller gjorde det under dollarns
guldår.
En trivial förklaring på danskens och amerikanens kyrkoturistande
bör kanske tas upp. Är inte deras envetenhet rätt och slätt
fantasilöshet? Vad ska man bese i en stad? En kyrka finns alltid. Men ett
rådhus finns också alltid, och ett häkte o. s. v. Varför dras de till
kyrkan ?
Konsthistorikern gör här ett inkast: de söka ju konst och söka den
med all rätt i kyrkan. Men varför äro alla turister så konstälskande ?
Hur man vänder sig, kan man alltså inte komma från, att estetiska
intressen hos nutidsmänniskorna ytterligt ofta vikariera för religiösa
intressen, inte sällan förväxlas med dem och någon gång leda tillbaka
till aktiv religiositet. Det sista av de tre alternativen är enligt min
mening det lyckligaste. För människor med otillfredsställda religiösa
behov är det otvivelaktigt bäst att dessa behov fyllas direkt. Den
dansk som flackar kring och tittar på svenska kyrkor, torde bli till
större gagn och glädje både för sig själv och andra om han i
stället ägnar sig åt sin hemstads kyrka och dess menighet.
Därnäst i värde är den esteticism, som fyller religionens tomrum.
Visserligen är jag angelägen att betona, att jag räknar den som en
andrarangslösning av livsproblemet. När man särskilt från
socialistiskt håll riktat den kritiken mot den kristnes livsföring, att den
offrar verkligheten för drömmen, så är det uppenbart, att
verklighetsflykten är en ännu större frestelse för esteten. Den religiöse kan ur
sin tro hämta kraft, ja tvingande maning till att verka bland
medmänniskorna. Den estetiska upplevelsen däremot är till själva sin
natur övervägande passiv, ett njutande eller skådande. Inriktad på
jordelivet kan skönhetsupplevelsen emellertid leda ut ur trångsynt
självupptagenhet och uppfostra till aktiv medkänsla. Men om det
estetiska njutandet ensidigt inriktas på världsfrånvända syner, om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
