Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 juli 1933 - Litteratur - Axel Sömme: Skogen i Norge - John Maynard Keynes: Essays in biography
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handlas också i korthet träförädlingsindustrin. Avsikten är att
utredningen skall kunna läggas till grundval för en diskussion om partiets nya
program.
Förf. utgår från förhållandena i en av östlandets dalgångar och
visar dels hur skogsbruket tidigare skötts och dels vilka
reorganisations åtgärder, som kunna vara erforderliga för beredande av så stor
utkomst och så mycket arbete som möjligt i denna näring. Väl ha vi även
på svenska goda och givande böcker om vår skog och dess tillväxt och
avkastning, men utan intresse torde icke denna norska undersökning vara
även för svenska läsare. Ett antal fotografier belysa olika skogsformer.
Johtt Maynard fyynøs: Essays in biography. Macmillan. 7 sh. 6 d.
De i samlingen! Essays in biography publicerade porträtten, ha tidigare
offentliggjorts på olika håll i den engelska veckopressen. Särskilt för
utlandet kunna de dfock ha unidgått uppmärksamheten och deras
utgivande i bokform är bl. a. också ur den synpunkten en fördel, ty Keynes,
känd som en av samtidens mest stridbara; nationalekonomer, visar sig1
också behärska biograf skrivarens konst.
Porträtten omfatta dels ett antal politiska personligheter, som förf.
kommit i kontakt med, och dels en selrib engelska världsbekanta
eko>-nomer. Det är de senare, som uppta det mesta utrymmiet och som väl
få anses ha det största och varaktigaste värtøet. De skildrade äro»
Malthus, Marshall och Edgeworth. Utförligast uppehåller sig1 Keynes
vid sin egen lärare Marshall, den försynte, tillbakadragne och starkt
självkritiske Marshall, som kan sägas dels ha fört fram
nationalekonomlin till ett ämne, som på grund av sin egen vikt självständigt studeras
vid de engelska universiteten, och dels från; sin lärostol ha utövat ett
oerhört och för utlandet kanske icke observerat inflytande på den engelska
uppfattningen i ekonomiska ting. Skildringen av hur han brottades
med problemen och i all synnerhet hur försiktig! han var, inman ham
lät sina tankar spridas genom trycksvärtan, bör kunna jha en hel del
att lära, de många, som knappast fia, tid att låta tankarna ta foiim, inman
de släppas och spridas, en benägenhet, som. vi alla förmVMliijgen icke
äro fria från. Marsihall började sina allvarliga ekonomiska studier
1867, först 1883 togo hans karakteristiska meningar: slutlig form och
inte förrän år 1890 publicerades de i ett sammanhang, ja de delar,
som ham börjat med tidigast och tÜdigast givit fast fortn åt för slig själv,
sågo ej dagems ljus i bokform förrän 1923.: Keynes har rätt, då han
förmodar, att dessa data måhända göra det svårt att fatta hur Marshall»
kunde ,ha en så enaståen;de stark ställfning enligt alla samtidas och1
disciplars mening. Men själva faktum kvarstår.
Man skulle kanske önskat en mera kritisk inställning i all synnerhet i
fråga om Marshall, eftersom denne dock var! dien främste försvararen
av den fria konkurrensein, medan. Keynes själv] snarast signalerat dess
definitiva slut, men det har tydliigen icke ingått i hans avsikt, som
mera varit att framhålla de skildrade föremålens betydelse för sin tijd.
Det hindrar icke på något sätt, att boken är läsvärd, även om den givetvfs
icke tillhör de alster av Keynes’ pennfa,, som ha det största värdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
