Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - In- och utrikes 31. 8. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 421
målen. Man kan förstå emigranterna, då de kräva mer
internationalism, ty de se säkert klarast betydelsen av solidaritet ut över
gränserna, men de må då också fatta de övrigas läge att först då kunna
hjälpa, då de visat sig kunna hjälpa sig själva. Den som menar, att
arbetet inom landet måste komma först och ha burit frukt, innan
blicken kan riktas utåt, bör därför inte glömma bort
internationalismen, men det är det nog heller ingen, som gjort, varken de engelska
eller de skandinaviska partierna och ej heller de franska
"nysocialis-terna" för att begagna ett dåligt valt uttryck.
Av detta följer också, att det socialistiska arbetet icke inom alla
länder kan skäras till efter samma schablon, man må sedan kalla
det nationell socialism eller något annat. Man talar föraktligt om
anpassning till medelklassen, till bondeklassen, till dagens problem,
men det är nu en gång så, att utan dylik anpassning är en kamp
för socialismen från början utsiktslös i många och kanske de flesta
länder. Vill man göra socialismen till en uteslutande exempelvis
industriarbetarnas angelägenhet, finns det ingen möjlighet att föra
den till seger, allra minst där, varest just denna klass är en hopplös
minoritet. Att säga detta i vårt land kan synas överflödigt, men
det är däremot högst nödvändigt i vissa andra länder och därför
är det rimligt, att meningen fördes fram på konferensen och att det
gjordes just av skandinaviska talesmän.
Det var nödvändigt också ur den synpunkten, att om man
bekänner sig till demokratin, det ligger nära till hands att i en för
demokratin som sådan kritisk tid söka samarbete med alla demokratiska
krafter. Det blev en av tvistepunkterna på konferensen, samarbete
för demokratins bevarande, där den ännu lever sitt liv stark och
handlingsduglig, eller samarbete inom arbetarklassen utan hänsyn
till divergerande uppfattningar i denna grundläggande fråga, d. v. s.
med kommunisterna. Det fanns en flygel, som i första hand talade
för att nya försök skulle göras att få till stånd ett närmande mellan
den andra och den tredje internationalen, en uppfattning, som den
franske partiledaren syntes icke stå främmande för. Det är/på
förhand givet, att ingen i och för sig bör ha något emot, om
arbetarrörelsens alla krafter kunde samlas på en front och det ligger
förvisso mycken sanning i ordet, att en sammanslagning av styrkorna
skulle betyda mer än en summering och kanske en multiplikation
genom den psykologiska verkan, som åstadkommen enighet skulle
medföra. Men om samlingen endast kan ske genom uppgivande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
