- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofemte årgången. 1933 /
428

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - Bankerna och industrin. Fakta och synpunkter i en aktuell fråga. Av John Landgren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

428 John Landgren

befästa denna avgränsning mellan industri och banker. Den
principiella riktigheten i dessa strävanden kan diskuteras, men däremot
behöver knappast diskuteras huruvida strävandena haft åsyftad
effekt. Det ha de i regel ej. Verkligheten går sin egen väg tvärs
igenom alla lagbestämmelser, som ej ansluta sig till denna verklighet.

Att såsom den ovan refererade kommittén betrakta industrins
beroende av bankerna som ett ägandeberoende, ett kapitalberoende är
knappast tillräckligt. Det ömsesidiga beroendet ter sig i själva
verket närmast som en nvakigemenskap. Det förefaller över huvud som
ett kapi tält missförstånd att betrakta industrin och bankerna som
tvenne skilda och ibland stridande maktsfärer. I verkligheten finnes
det endast en maktsfär, nämligen industri och banker. De båda
sammanbindas därigenom att makten över dem i hög grad är samlad och
samlad i ett förvånande litet antal personers händer. Ganska
meningslöst är då att fråga sig huruvida bankerna skaffat sig ökat
inflytande över industrin. Den riktiga frågeställningen är denna:
"Har maktkoncentrationen inom näringslivet skridit så långt att
banker och industri sammansvetsats till ett helt?"

Professor Birck har flerstädes påpekat hurusom makten inom
aktiebolagen förskjutits. Från början var nog aktiebolagens
styrelseform ganska demokratisk. Den enskilde aktieägaren hade åtminstone
en del att säga till om och kunde i någon mån betraktas som
företagare. I det moderna aktiebolaget däremot har den stora massan
av mindre aktieägare manövrerats ut från allt inflytande. Styrelsen
är nästan allenarådande. Styrelseformen är autokratisk. I synnerhet
systemet med holdingbolag har bidragit till denna utveckling. Aktien
har degraderats till ett kapitalplacerings- och spekulationspapper av
samma art som obligationen ehuru med varierande ränta. Härav
följer, att besättandet av styrelseposterna inom industrin är en viktig
sida av koncentrationen. Då det gäller att undersöka
maktkoncentrationen inom industri och bankväsende är det därför av viss betydelse
att undersöka i vad mån styrelseposterna i aktiebolagen äro förenade
på ett fåtal händer eller ej. Ganska naturligt är i så fall att utgå
från styrelseledamöterna inom bankerna och se efter huruvida dessa
personer inneha mera betydande styrelseposter inom industrin, I
första hand utgår man då givetvis från de fyra storbankernas
styrelser. Det gäller sålunda för att använda ett ganska vanligt uttryck
att undersöka förekomsten av "interlocated directorates". Som källor
för denna undersökning ha använts "Svensk Industrikalender" och
"Svenska Aktiebolag och Enskilda Banker", senaste årgångarna. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free