Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - Populär socialpsykologi i Sverge. En kritisk granskning. Av Torsten W. Gårdlund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 Torslen W. Gårdlund
och antropologiska studier, att av de olika element i de handlingar,
som efter etiska värdesynpunkter samtänkas i den s. k.
modersinstinkten en del äro i ganska hög grad organiskt betingade och
medfödda automatismer, men att ordet främst står för en samling olika
socialt betingade vanor, seder och bruk, vilka endast ur icke
allmängiltiga värderingssynpunkter kunna samtänkas.
Det vittnar om en dålig vetenskaplig "känsel i fingertopparna", då
man återför sociala problem på fysiologiskt bestämda instinkter, till
råga på allt klassificerade efter påfallande och oomtvistligt sociala
kategorier. Enligt vedertagen vetenskaplig uppfattning behandlar
nämligen socialpsykologin den mänskliga naturen som en konstant
faktor och studerar den sociala miljön med dess institutioner, seder,
bruk, "tabus" och attityder i förhållande till människors handlande
inom denna miljö.
Det finnes för övrigt ett tydligt samband mellan författarens
förkärlek för metafysisk och cirkelbevisande doktrin och den felaktiga
orsaksteori, man kan spåra i hans sätt att ställa problemen. Att förklara
ett fenomen innebär tydligen icke för Dr Ahlberg att hänvisa till de
nödvändiga och — allt efter våra behov — tillräckliga betingelserna,
utan att "enkelt och naturligt" söka finna "grundvalen", "de yttersta
drivkrafterna", "den motivbildande kraften", m. a. o. söka finna causa
efficiens, orsakernas orsak, till det sociala beteendet. Denna
"grundorsak", instinkten, har då karakteristiskt nog den logiska
egendomligheten att kunna vara orsak till samma beteende under olika
nödvändiga betingelser.
Även en annan ganska vanlig doktrin synes ligga bakom Dr
Ahlbergs driftsbetonade socialpsykologi, nämligen den som påstår, att en
psykologisk konflikt blott kan ske mellan i någon mening "naturliga"
och "ursprungliga" drifter och de sociala hämningarna.
Även om de fall, som framför andra gå till psykiatrikernas
erfarenhet ha något av denna höggradigt emotionellt betingade karaktär, så
måste en generell konfliktpsykologi med dessa premisser bli tämligen
felvisande. Ty det stora flertalet av vardagens psykologiska
konflikter ske icke mellan "drift" och "hämning" utan mellan önskningar,
vilka till sin väsentliga innebörd äro socialt betingade, m. a. o. mellan
av vanor, seder och bruk betingade men varandra uteslutande former
av socialt beteende.
Nästa avdelning i boken om de elementära massornas
själsliv innehåller icke några nya synpunkter. Det finnes all
anledning att understryka den försiktighet i omdömena, som förf.
i detta avsnitt visat. När vi någon gång få en anständig psykologisk
teori, torde nämligen de element av förklaring till de
masspsykologiska fenomenen, som rymmas i speciellt den franska och italienska
litteraturen, visa sig vara ganska ofruktbara.
I de synpunkter, som läggas på den organiserade gruppens själsliv
börja emellertid oklarheten och de inom litteraturen för länge sen
slopade doktrinerna åter att framträda. Spencers organismbegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
