Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1933 - Litteratur - Ragnar Smith: Världsfredens problem - John Lagerholm: Konservativ samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som behärskade riksdagen. Var inte den svenska författningen »statisk»
i förf :s mening och hade det inte kunnat sägas, med ett teoretiskt
betraktelsesätt, att frånvaron av författningsbestämmelser, som öppnade
möjligheter för den utestängda klassen att få inflytande, måste leda till
katastrof? I stället visade det sig, att maktens innehavare inför händelsernas
tryck till slut frivilligt uppgåvo sina privilegier och medverkade till en
demokratisk författningsreform.
På samma sätt har det gått i andra länder. Man kan inte skriva lagar
för kommande omvälvningar. Den omständigheten att statsförfattningarna
i allmänhet icke reglera »rätten till uppror» eller förutsätta
statsvälv-ningar eller ens radikala författningsrevisioner, har inte i längden hindrat
utvecklingen. Kanske behöver man på nuvarande embryomala stadium av
internationell rättsordning icke alltför mycket bekymra sig om enligt vilka
regler gränsrevisioner en gång i en framtid skola åvägabringas. Viktigare
är att åstadkomma ett visst minimum av trygghet och lagbundenhet i de
internationella förhållandena. Ett effektivare minoritetsskydd skulle, för
att taga ett exempel, göra de territoriella frågorna väsentligt mindre
viktiga. Varken den polska korridoren eller de ungerska irridenta eller
någon annan av dessa gränsfrågor i Europa äro för sin »lösning» värda
ett krig och behöva ej heller framkalla ett krig, om opinionen bland de
fredsälskande folken är tillräckligt vaksam.
Läget kan till och med vara sådant att hänsynstagandet till »dynamiska»
moment, för tryggande av framtidens fred, bringar den nutida freden i
fara. Aktualisering av revisionskraven kan ha effekten av dynamit, som
spränger i stycken den ofullkomliga »statiska» fred, vi ändock äga. Den
tyska nazismen har i detta avseende givit världen en tankeställare.
John Lagerholm: Konservativ samhällssyn. 84 s. Natur o. Kultur. Kr. 1:80.
Det är en konservativ bekännelse, vars enkla trosvissa form ibland
avväpnar. Uppkoket på den allra vanligaste vulgärpropagandan för dock
framställningen esomoftast över gränsen till det löjliga.
Att en högerlman är monarkiskt sinnad är ju som sig bör, men på just
denna punkt kommer dock en svår kritik till synes. Han påstår nämligen,
att prins Carl och prins Euge,n gjort betydanide insatser för rikets ut^
veckling och förkovran, och för övrigt nästan hela kungliga familjen. Vad
är nu detta för en brottslig vanvördnad att vilja ifrågasätta, att icke alla
vårdat sig om rikets förkovran? Vem av kungahuset är det, som vägrat
att infinna sig till »en basar eller uppvisning av något slag», ty däri synes
deras främsta plikter besta enligt den fortsatta framställningen?
Förf. har säkert rätt i att den akademiska banan kan bli överbefolkad,
men det argument han använder för att varna för d^e^a eventualitet är
ganska originellt. Han säger nämligen, att »det var förtvivlade män med
akademisk bildning, som genomförde bolsjevikrevolutionen i Ryssland»
och dessutom ha »arbetslösa akademici varit de drivande krafterna i
Hitlers skaror». Perspektivet bör onekligen utgöra en allvarlig varning.
Boken har emellertid en förtjänst. Den pryder utan allt tvivel sin
plats i vilken pekoralsamling som helst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
