Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1933 - Händelser och spörsmål - Valstatistiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 503
Vad först valdeltagandet beträffar, är det ju en gammal iakttagelse,
att intresset för de politiska valen i vårt land ligger långt efter de flesta
andra länders. Ett hastigt överslag strax efter valet syntes visa, att
deltagandet varit något större än tidigare (i redogörelsen för valet i Tiden
råkade dock genom felräkning anges en alltför hög siffra). Det visar sig
emellertid, att antalet röstberättigade ökats kraftigare än som antagits!
och deltagarprocenten stannar därför vid nästan precis samma siffra år
1932 som år 1928 eller resp. 67,6 mot 67,4. Det vill med andra ord säga,
att av tre röstberättigade rösta blott de två. Flerjtalet anidra länder
visa långt högre procenttal, Danmark och Norge upp mot 80 och några
kontinentala länder mellan 80 och 90 eller rent av över 90 o/o. Man kunde
förmoda, att detta delvis kan lia sin orsak i lätthieten att avge sin röst»
men i exempelvis Västerbotten hade antalet distrikt mer än fördubblats
och likafullt sjönk valdeltagandet. Annars är valdeltagandet bäst i de
tätbefolkade delarna såsom Malmöhus län.
De definitiva siffrorna för de olika partierna bestyrka, att de borgerliga
partiernas majoritet bröts. Om man frånräknar »övriga», som man inte
vet varthän de höra, erhöllo de borgerliga partierna, nationalsocialisterna
inräknade, 1,247,433 röster och de tre arbetarpartierna 1,247,498.
Skillnaden är som synes blott ett femtiotal röster, men med de borgerliga i
minoritet. Socialdemokraternas siffra blev 1,040,689, d. v. s. 41,7 o/o av
samtliga.
Med användande av en gruppindelning av kommunerna, som gjordes
i 1928 års statistik, efter resp. arbetarbefolkningens och
jordbrukarbefolkningens relativa talrikhet har man fått fram en del siffror, som visá;
vad man förut visste, att socialdemokraterna och bondeförbundet gjort sin
relativt starkaste framryckning i de mera jordbruksbetonade bygderna.
Särskilt högern synes ha förlorat mycket i de rena jordbruksbygderna.
Man kan förmoda, att den tendensen ingalunda upphört, även om
partiförhållandena på dessa orter torde vara de minst stabila.
Vid valet förekommo ej mindre än 545 listtyper, som samlat mer än
100 röster. Högern stod för 173 av dessa. Det kan kanske sägas, att om
partiet icke haft all denna rikedom på listor, skulle utgången; ha blivit
ännu sämre, men man vill gärna tro, att den ringa anslutningen delvis
berott på att man ej kunnat en-as om listtorjna. Det skulle i varje fall
vittna bäst om väljarnas omdöme. I en krets, Norrbottens, förekommo
ända till 50 listor och av dem voro mer än hälften eller 26 högerns. Det
är inte att undra på om väljaren blir tvehågsen.
De många listorna ledde givetvis till att en hel del av de valdla endast
ha en mycket liten majoritet av väljarna bakom sig, en minoritet icke blott
av samtliga väljare utan av dem, som röstat med partiet. Fem av de valda
ha ej erhållit en femtedel av pantiets röster. Lägst befinner sig
högermannen Thorell i Stockholms län, som blott stod på 14 o/o av högerns
valsedlar. Den frisinnade Näslund i Västerbotten figurerade ej på stort
flera av sitt partis, endast på 16 <y0. På ungefär 18 o/o av resp.
partiers-sedlar stodo socialdemokraten Persson i Undersvik i Gävleborgs län, den
frisinnade Wikström och högermannen Brännström i Västerbottens län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
