- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofemte årgången. 1933 /
516

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 31 okt. 1933 - In- och utrikes 31. 10. 33

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

516 In- och utrikes

komma att koncentreras på det penningpolitiska området. Man skall
kanske aldrig försvära sig, men nog kan man ha rätt att påstå, att
de hinder, som då måste möta, äro stora, och man kan betvivla, om
de över huvud kunna övervinnas. En prisstegring är visserligen
detsamma som en försämring av penningens värde, men är också en
försämring av penningens värde i guld detsamma som prisstegring?
Man synes mena det i Amerika.

Man skall köpa guld inom landet till ständigt högre priser, tills
dollarn nått ett värde i guld, som regeringen anser lagom. Men om
nu alla de, som sälja guld, sätta in sina nyförvärvade dollars i
bankerna, hur går det då? Går det någonting alls? Och om det
verkligen lyckas att åstadkomma en prisstegring, kan den hållas någon
längre tid utan andra åtgärder? Måhända räknar man med, att de
planerade allmänna arbetena då skola ha kommit i gång och bidraga
till att sätta pengarna i rörelse och priserna uppe.

Nästan ännu svårare är det att förutsäga resultatet av
gulduppköp utom landet, i Europa. För det första förefaller det som om
möjligheterna skulle vara begränsade att över huvud taget kunna
köpa guld i stor omfattning, ty man måste ju betala med
någonting. Med export blir väl knappast möjligt — det dra nog
importländerna försorg om. Dollarsedlar lära väl näppeligen röna någon
större efterfrågan och ej heller statsobligationer i en eller annan
form. Men om det nu skulle lyckas att depreciera dollarn och rätt
långt kan det säkert gå, så återstår ju dock frågan vad verkan det
kan ha inom landet.

En annan verkan kunna kanske guldköpen få, ifall de ske i så
stor skala, att de utöva en stark sugning på exempelvis den franska
güldkassan. Visserligen är den stor, men man misstar sig nog inte,
om man antar, att Roosevelt kommer att få villig hjälp av många
spekulanter. Blir sugningen så stor, att fransmännen själva tappa
tron på francen och börja växla in sina sedlar, torde guldmynt foten
icke längre kunna upprätthållas. Men avsikten tycks ej vara att
driva Frankrike från guldet och då står man frågande inför utgången.

OM NU DOLLARN DEPRECIERAS, vad kommer då att
ske på andra håll, främst i England. Såvitt man kan förstå, kommer
pundet att följa efter. Man vågar inte låta dollarn komma för långt
före, åtminstone inte så länge deprecieringen håller sig inom rimliga
och kontrollerade gränser. Man kan därför motse en sänkning av
pundets värde i relation till guldvalutorna och eftersom vi nu under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free