Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 31 okt. 1933 - Kommunal affärsverksamhet. Av Herman Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunal affärsverksamhet 529
kriget tog slut, ville man på de håll, där socialistiska tänkesätt
behärskade stats- och kommunalförvaltningarna, gärna bibehålla den
kommunala affärsverksamheten. I den mån socialismens ställning
försvagades, avvecklades emellertid flerstädes den kommunala
affärsverksamheten, vilket givetvis även sammanhängde därmed, att de under
kriget skapade organisationerna, när normalare förhållanden
inträdde, icke visade samma livskraft som tidigare. I flera fall
upphörde man t. o. m. att driva kommunala företag, som byggts upp
före 1914.
I en del länder ha kommunerna emellertid bibehållit och t. o. m.
stärkt sitt inflytande på befolkningens försörjning med sådana
livsförnödenheter som mjölk, kött, kol. m. m. De skäl, som härvidlag
varit bestämmande, ha i huvudsak varit följande: 1) hygieniska krav,
2) önskan att skapa mönsteranläggningar och att därigenom förbättra
distribuerings förhållandena, 3) nödvändigheten av att effektivt
kontrollera marknaden och att utöva inflytande på prisförhållandena, i
synnerhet då det gällt nödvändighetsvaror för de fattigare
befolkningslagren.
De offentliga myndigheterna komma ofta till det resultatet, att de
ej kunna i önskvärd omfattning kontrollera befolkningens
försörjning med exempelvis kött och mjölk, varpå folkhälsan i hög grad är
beroende, om man nöjer sig med att utfärda reglementen beträffande
distributionens hygieniska förhållanden. T. o. m. i England, där dock
distributionen av nyssnämnda varor drivits till hög grad av
fulländning genom mångfilial företag och konsumtionsföreningar och där
man i allmänhet ej visar någon större sympati för kommunala
ingripanden, har den uppfattningen blivit allt allmännare omfattad, att
mjölkhandeln bör kommunaliseras. I Tyskland skötes
mjölkdistributionen i flertalet större städer av kommunerna, och i staden
Wellington på Nya Zeeland har staden legalt monopol på all mjölkhandel.
Liknande förhållanden härska i flera städer i U. S. A., Frankrike,
Italien, Polen o. s. v.
I fråga om kött försälj ningen inskränker sig stadsförvaltningarna
i regel till att upprätta slakthus och saluhallar. Under de senaste
tio åren har emellertid det kommunala inflytandet på
köttmarknaden varit i stigande, framför allt i fråga om fruset kött.
Motivet till detta ingripande har, liksom i fråga om mjölken, varit önskan
att tillfredsställa höga hygieniska krav och att rationalisera
distributionsförhållandena. Längst har man gått i Wien, där staden organi-
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
