Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 31 okt. 1933 - Den ryska revolutionens förutsättningar. Av C. O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ryska revolutionens förutsättningar 553
ständig position. Men samtidigt utgör den i mindre skala bedrivna
handelsverksamheten — till följd av utrymmets relativa elasticitet på
handelns område — en reserv och en åtminstone provisorisk
utkomstmöjlighet för det av stordriften utgallrade människomaterialet, för
de i den personliga konkurrensen besegrade samt för dem, som
indirekt drabbas av följderna av konkurrensen mellan företagen. Det
fria tillträdet till småhandelsverksamheten torde i viss mån fungera
såsom palliativ mot arbetslöshet och misär inom medelklassen. Vidare
har det visat sig, att handelsmannens yrke, speciellt i Sverge, utgjort
den kanske viktigaste av de passager, som förmedlat cirkulationen
mellan underklass och överklass, och detta icke endast efter
industrialismens genombrott utan sedan mycket långt tillbaka. Handelns
elasticitet vidgar medelklassens cirkulationsmöjligheter och gör
därför denna klass mindre klassmedveten, under det att inom
arbetarklassen just bristen på alternativa utkomstmöjligheter, avsaknaden
av potentiell cirkulation, skärper klassmedvetandet, känslan av
gemensam belägenhet, gemensam social determinering.
Arbetarklassens sociala aggressivitet, dess partipolitiska och
fackföreningspolitiska verksamhetslust, dess mångsyftande socialpolitiska intentioner
kunna betraktas såsom en strävan efter kompensation för den
mångsidighet i utkomstmöjligheter, den bredare verksamhetsmarginal och
den större cirkulationsfrihet, som blivit medelklassens prerogativ.
Det ligger i sakens natur, att den nyss framställda
karakteriseringen av arbetarklassens och medelklassens sociala status utgör en
generalisering. I fråga om cirkulationsmöjligheterna föreligger
mellan arbetarklass och medelklass, liksom mellan ståndssamhället och
klassamhället, endast en gradskillnad, men en mycket typisk och
genomgående sådan. Det har redan framhållits, att motsättningen
mellan samhällsklasserna förutsätter en viss kommunikation mellan
dem. Till följd av denna kommunikation framstår — oberoende av
dess frekvens — den enskilde arbetarens bundenhet vid sin klass
såsom i viss mån godtycklig, såsom icke nödvändig och icke grundad
i en opåverkbar social ordning. Men å andra sidan äro
cirkulationspassagerna otillräckliga att tillåta en mera regelbunden övergång från
arbetarklassen till medelklassen. Arbetarklassen såsom klass känner
sig sålunda avstängd från sociala befordringsmöjligheter, ehuru
sådana stå öppna för ett fåtal bland dem, som tillhöra klassen, och just
därigenom berövar de lägre klassernas avstängdhet från de högre det
sken av nödvändighet, som var utmärkande för det gamla
ståndssamhället. I själva verket är den grad av cirkulation, som
förekommer mellan samhällsklasserna, en företeelse, som är värd den största
uppmärksamhet. Ty denna cirkulation är efter allt att döma
avgörande för avstånden mellan klasserna. Uppfattningen, att dessa avstånd
skulle ha sin grund i bristande kontakt mellan de sociala skikten, är
knappast hållbar. Friktionen, aversionen förutsätter tvärtom en viss
kontakt, och det är just formerna för denna kontakt, som är det
omedelbara upphovet till irritation. För övrigt implicerar Idass-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
