Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11, 31 okt. 1933
- Händelser och spörsmål
- Byggnadsarbetarnas inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Byggnadsarbetarnas inkomster.
En omständighet, som starkt måste påverka
möjligheterna till uppgörelse i byggnadskonflikten, är de
förut utgående lönerna. Ha de tidigare utgående
lönerna varit låga i förhållande till andra arbetargruppers, torde det
stöta på större svårigheter att ytterligare pressa ned dem, än om
lönerna förut legat på en högre nivå. Den efterlysta och nu färdiga
undersökningen av årsinkomsterna är därför synnerligen välkommen.
Som material ha använts folkräkningens siffror och som räkningen
ännu ej fortskridit så långt, att hela landet kunnat medtagas, har man
måst nöja sig med vissa delar. Undersökning har dock varit möjlig för
ett så pass stort område, att bilden kan sägas vara någorlunda klar.
De inkomstuppgifter, som angivits, äro de som avse deklarationernas
s. k. taxerade belopp. Det är således ej bruttoinkomsterna, som
medtagits utan de siffror, som framkomma, sedan de s. k. allmänna avdragen
frånräknats. Byggnadsarbetarna ha uppdelats i fyra grupper, murare,
snickare, cementgjutare o. dyl. samt övriga husbyggnadsarbetare. Till
jämförelse ha medtagits verkstadsarbetare, d. v. s. arbetare vid
mekaniska verkstäder och gjuterier, skeppsvarv och elektromekanisk industri.
Inkomsterna ha angivits i grupper med 1,000-krønors-intervaller upp
till 3- à 4,000 kr. samt för Stockholm därefter i 2-000-kronors-intervaller
upp till 10,000 kr. Därjämte har en uppdelning skett efter
förmögenhetens storlek, enär ränteinkomsterna ju påverka inkomstbeloppets storlek,
Om man först håller sig till Stockholm, finner man, att av samtliga
verkstadsarbetare över 17 0/0 eller ungefär en sjättedel voro utan angiven
inkomst eller hade under 2,000 kr. För byggnadsarbetare var
motsvarande siffra något över 14 0/0 och för enbart murarna knappt 10 0/0.
Går man så till den andra ytterligheten, befinnes det, att minst 8,000
kr. om året hade blott 0.1 0/0 av verkstadsarbetarna men 27.5 0/0, d. v. s.
över en fjärdedel av murarna och över 9 0/0 av samtliga
byggnadsarbetare. Då några byggnadsarbetare deklarerat över 20,000 kr. torde man
kunna antaga, att de haft föga mer än namnet gemensamt med en
byggnadsarbetare. Som självfallet är ha exempelvis de murare, som haft
förmögenhet över 5,000 kr. också genomsnittligt en högre inkomst. Av dem
hade över 55 0/0 minst 8,000 kr. om året.
Medeltal ha i regel ej beräknats utan i stället ha mediantalen angivets,
fd. v. s. den inkomst, som ligger i mitten, om inkomsterna ordnas i
stigande eller fallande skala. För Stockholm befinnas de vara för
verkstadsarbetare 3,120 kr. men för byggnadsarbetare 4,170 kr., alltså mer än
1,000 kr. högre, och för enbart murare 6,350 kr., d. v. s. mer än dubbelt
så högt som för verkstadsarbetare. Tar man med blott dem, som haft
förmögenhet under 1,000 kr. får man visserligen en mindre skillnad men
dock över 2,300 kr. mellan murarna och verkstadsarbetarna.
Motsvarande uträkning för Norrköping och Jönköping visar samma
tendens men ej så utpräglad. Mot murarnas dubbelt så höga inkomst i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0572.html
