Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 28 nov. 1933 - In- och utrikes 28. 11. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 579
icke lämnar någon annan väg öppen. Där äro vi dock icke än, vill
man tro.
DET VORE VÄL NÄRMAST ETT MIRAKEL, om nästa
budget skulle kunna balanseras utan nya eller höjda skatter. Men var
skall staten hitta nya inkomster? En hel del möjligheter finnas väl
än, mer eller mindre lämpliga, mer eller mindre smakliga. Kaffet
är ju sedan gammalt ett kärt objekt för många. På senare tid har
man börjat diskutera en skatteform, som vi här i vårt land föga
talat om. Det är en beskattning av det kapital, som nu icke vill
söka sig till produktionen utan som ligger kortfristigt placerat lite
varstans eller insatt i bankerna.
Denna skatt saknar icke anhängare, som med iver framhålla dess
många fördelar. För det första anser man det icke mindre motiverat
att beskatta oanvända pengar än oanvänd jord, jord i vanhävd, och
den drabbas ofta av skatt. För det andra håller man före, att det
icke skulle stöta på större svårigheter att hitta på en skatteform,
som kunde köra ut pengarna i rörelsen och öka omloppshastigheten.
I Amerika har Fisher föreslagit att alla utelöpande sedlar varje
månad skulle förses med ett skattekvitto i form av något slags
stämpel, men konsekvensen kräver då också att bankinsättningar också
bli beskattade. Ägarna skulle då bli mera villiga att investera sina
pengar, att över huvud taget köpa för dem.
Om investeringslusten ökades, skulle det betyda rikligare tillgång
på pengar och som följd därav fallande räntor, en för näringslivet
alltid välkommen sak. Naturligtvis skulle folk försöka undkomma
en dylik skatt. Att lägga pengar på kistbottnen skulle dock föga löna
sig, så länge insättning dock gåve avkastning, särskilt inte om en
prisstegring satte in och allra minst om sedlarna enligt Fishers
förslag månatligen minskade i värde. Givetvis kunde kapitalet söka fly,
men möjligheterna till kapitalflykt äro för det första säkerligen
överdrivna och för det andra finns det medel att hindra det i ganska
stor utsträckning.
En dylik extra skatt på oanvänt kapital förefaller ha den fördelen,
att den drabbar, då den kan göra bästa verkan, men ej känns, om
kapitalägaren undandrar sig skatten genom att sätta sitt kapital i
användning. Om den skulle ge staten någon större inkomst är en
fråga, som kanske får lämnas öppen och beror på den tillämpade
formen. Förslaget är tämligen färskt, men det skulle kanske inte
skada att undersöka möjligheterna att genomföra det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
