Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 28 nov. 1933 - Ungdomsarbetslösheten i statistisk belysning. Av Bertil Mogård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdomsarbetslösheten i statistisk belysning 591
maskinindustri, butiksarbete, landtransport, trävaruindustri samt
"industri och hantverk". Metall- och maskinindustrin ligger inom
åldersgrupperna 18—25 år genomgående främst med 18 à 19 proc.
av det totala antalet arbetslösa inom ifrågavarande åldersgrupper i
städerna. En viss stegring går att iakttaga med ålders förskjutningen
uppåt. Butikssysselsättning, trävaruindustri samt "industri och
hantverk", vilka i åldern 18—20 år visade en arbetslöshetssiffra på resp.
8,8, 6,9 och 6,8 proc, kunde återigen i åldern 21—25 år uppvisa
en tydlig sänkning av arbetslöshetsprocenten. Motsatsen inträffade
i fråga om byggnadsverksamheten, där procenttalet för de arbetslösa
i åldern 18—20 år var 4,9, medan detsamma i åldern 21—25 år stigit
till 11. De nu uppräknade yrkesgrupperna representera 76,4 proc.
av hela arbetslöshetsklientelet inom städerna.
Därest några slutsatser skulle kunna dragas ur dessa siffror, vore
det väl närmast, att de unga å landsbygden ha betydligt svårare
att komma in i yrkena än vad som gäller för stadsungdomen, men
också att denna senare lättare förlorar sitt arbete, då den kommer
till högre ålder. Yrkesspecialiseringen är å landsbygden betydligt
mindre än i städerna, medan samtidigt yrkesutbildningen för
städernas ungdom synes äga en viss gynnsam inverkan i fråga om dess
möjligheter att få kvarstanna i arbete.
I viss mån bestyrkes detta av redogörelsen för längden av
föregående anställningstid samt arbetslöshetstid. Det statistiska materialet
är beträffande detta förhållande jämförelsevis litet i
kommissionsredogörelsen men torde dock kunna betraktas som ganska
representativt. Det visar sig då, att ingen eller mindre än tre månaders
föregående anställningstid hade å landsbygden 66,2 proc. och i stad
36,1 proc. av anmälda arbetslösa i åldern 15—17 år. För åldern
18—20 år voro motsvarande siffror resp. 28 och 11,2, och för 21—25
åringarna 12,6 och 5,3. Det skulle alltså kunna sägas, att var tionde
som arbetslös anmäld yngling ända upp i tjugofemårsåldern saknat
nämnvärd förutvarande anställning. Medeltalet för samtliga unga
arbetslösa, vilka haft en föregående anställning kortare än tre
månader, var 18,7 proc. Mer än sex månaders arbete hade inom
landsbygdskommunerna innehafts av 81 proc. av de arbetslösa i
åldern 15—17 år, 49,6 proc. i åldern 18—20 år och 33,4 proc. i
åldern 21—25 år. För städerna voro motsvarande tal: 61,5, 31,5
och 20,9. Även här spela landsbygdens industrikommuner den
avgörande rollen. Samma förhållande gör att å landsbygden de
arbetslösa nödgats under betydligt längre tid än i städerna begagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
