Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 28 nov. 1933 - Tysklands näringar. Av K. A. Damgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysklands näringar 595
i de arbetsdugliga årsklassernas totalsiffra genom den äldsta å
klassens inträde i gubbåldern och genom dödsfall i de andra
arbetsdugliga årsklasserna uppgick däremot endast till omkring 700 à
800,000 årligen. Det betyder, att drygt en halv miljon ungdomar
ärligen blivit över, sedan de gamlas och avlidnas platser fyllts av
unga krafter. Då förhållandena sedan världskrigets slut varit i stort
sett enahanda ända fram till 1931, har det tyska näringslivet under
det senaste årtiondet påtrugats ett överskott på i runt tal fem
miljoner personer i den arbetsdugliga åldern. Den tyska arbetslösheten
beror, som härav synes, icke så mycket på en absolut minskning av
arbetstillfällena som fastmer på svårigheten att skapa varaktig
sysselsättning för det överskott av arbetskraft, som har sitt egentliga
upphov i den höga nativiteten under årtiondena närmast före
världskriget.
Dessa svårigheter komma emellertid redan inom de närmaste åren
att lindras. De låga födelsesiffrorna från världskrigsåren 1915—1918
börja redan göra sig märkbara på arbetsmarknaden i form av en
kraftig reduktion av de i arbetsduglig ålder inryckande unga
årgångarna. Dessa årgångar överstiga icke nämnvärt 500 à 600,000,
d. v. s. de räcka icke ens till för att täcka de arbetsdugliga
åldersklassernas naturliga minskning genom dödsfall och inträde i
gubb-åldern. Tyskland kan således inom de närmaste åren, i synnerhet
sedan årgångarna 1915—1918 börjat komma in i 18—20-års-åldern,
läkna med en kännbar automatisk avspänning på arbetsmarknaden.
Tyska folkets fördelning på olika yrkesgrupper har under de
senaste femtio åren undergått väldiga förändringar. 1882 hade 40 %
av befolkningen ännu sin utkomst av lånt- och skogsbruk, 1907 hade
andelen sjunkit till 27 och 1925 till 23 %. Samtidigt steg industriens
och hantverkets andel av hela befolkningen från 35 % 1882 till
40,7 % 1907 och 41,3 % 1925. En omständighet faller genast i
ögonen, om man jämför dessa båda sifferföljder: industrins och
hantverkets andel har icke ökats i samma mån som jordbrukets andel
minskats. Det är yrkesgruppen handel och kommunikationer, som
svarar för skillnaden och som överhuvud visar den starkaste
procentuella stegringen av alla yrkesgrupper i Tyskland. Från 9,7 % av
befolkningen 1882 steg dess andel till 14,9 % 1907 och 16,9 % 1925,
d. v. s. handel och kommunikationer gåvo 1925 var sjätte tysk hans
levebröd, medan det 40 år tidigare endast var en tysk på 10, som
hade sin utkomst i denna yrkesgrupp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
