Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 28 nov. 1933 - Politiska och andra begrepp. Några funderingar av Valter Åman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politiska och andra begrepp 607
hos den oinvigde skapa en missvisande tankebild. Ur denna
synpunkt är ett sådant resonemang, som den socialistiske teoretikern
Hendrik de Mans ganska olyckligt, de Man förklarade för något
år sedan att reformismens epok i det närmaste var utspelad och
att den måste efterträdas av revolutionens. Han utvecklade detta
på så sätt, att förändringar inom det nuvarande samhällssystemet
äro att hänföra till reformism under det att förändringar av
systemet äro revolutionära, även om de genomföras på
laglig-parlamentarisk väg. Jag har själv erfarit, hur detta missförståtts av en del
gott folk, som uttolkat de Mans mening så, att den
reformistiskaparlamentariska epoken står inför sitt slut och att den
revolutionära-våldsbetonade står för dörren. Detta visar vådan av att använda
begrepp, som populärt fattas på annat sätt än de äro avsedda.
Dessutom är det naturligtvis i detta fall svårt att fastställa var
gränsen går mellan den sociologiska reformismen och
revolutionaris-men, då förändringar inom ett visst samhällssystem ju samtidigt
kunna innebära en förändring delvis av själva systemet, vilket måste
anses vara fallet med en del lagstiftningsåtgärder, som kringskära
det fria näringsliv, som konstituerar det liberala-privatkapitalistiska
systemet.
"Proletariat" och "proletär" äro uttryck, som i andra former ibland
åstadkommit villervalla. Om en kommunist säger att han önskar
"proletarisera" någonting, så menar han icke därmed att det skall
göras proletärt-fattigt, utan tillrättalagt i enlighet med
kommunistiska strävanden. Säger han att teatern måste "proletariseras", så
menar han inte att den skall göras torftig, utan inriktad på att att
tjäna kommunismen.
För någon tid sedan väckte jag sensation genom att i en mindre
krets söka leda i bevis att Per Albin Hanssons politik i verklig
mening är radikalare än hrr Sillens och Kilboms. I de flesta fall gör
man gällande att radikal politik är en sådan där man kräver de
Jängstgående åtgärderna och icke en politik där man genomför det
mesta möjliga.
I annat sammanhang använda vi alltid ordet radikal för det reellt
mest djupgående, såsom i begreppen "radikalmedel", "radikala
åtgärder" etc. För mig är det alltjämt oförklarligt att begreppet
"radikal" icke skall äga samma tillämpning på det politiska området
som på de övriga områdena av livet. Nåväl, beviskedjan var
följande ifråga om socialdemokratins radikalism:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
