Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 28 nov. 1933 - Politiska och andra begrepp. Några funderingar av Valter Åman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politiska och andra begrepp 609
principiella linjerna och ser till att det mesta möjliga göres inom
ramen för dessa linjer. Kräver man för mycket i det aktuella
läget, så kan man visserligen i populär mening framstå såsom
mycket radikal, men är krävandet eller det verkliga handlandet
utslagsgivande för vad som är radikal politik? Givetvis det senare.
Ungefär så utlade jag vid detta tidigare tillfälle begreppet
radikalism, till fasa för några partivänner, som, helt enkelt inte ville
att man skulle kalla Per Albin Hansson radikal, därför att uttrycket
fått en så dålig klang. Här måste jag alltså bita i det sura äpplet,
ty den konsekventa uttolkningen av begreppet radikalism motsvarade
ej den populära uppfattningen. Om jag i fortsättningen vill
framställa den socialdemokratiska regeringen såsom den främste bäraren
av den mest radikala småfolkspolitiken, så måste jag följaktligen
samtidigt lämna ovanstående långa förklaring.
I början av dessa funderingar framhölls att vissa begrepp
"omplanteras" av medvetna demagoger. Så är fallet med den
framställning man från motståndarhåll ibland söker ge av socialdemokratins
förhållande till den rättsliga ordningen. Från socialdemokratiskt
håll hävdas att socialdemokratin står som principiell motståndare till
nuvarande, ekonomiska samhällsordning, den som av högern ofta
benämnes den "bestående". I diskussionerna händer det att man
uteslutande rör sig med begreppet "den bestående ordningen".
Genom att utesluta "den ekonomiska samhälls-" kan en demagogisk
högertalare framställa saken, som om socialdemokratin vore
motståndare till den bestående rättsordningen. Sådana förvrängningar
förekomma dessvärre.
Uttrycket "den bestående samhällsordningen" är oegentligt. Vår
samhällsordning har aldrig varit ’bestående, utan ständigt undergått
förändringar, om än alltför sakta. De flesta enkla högermän göra
säkert icke klart för sig att den "bestående samhällsordningen"
förändrats betydligt genom sådana händelser som
näringsfrihetsförordningens samt den allmänna och lika rösträttens genomförande.
Även fackföreningsrörelsen har på enskild väg betydligt ruckat på
denna "bestående" samhällsordning.
I den "nationella" agitationen råder ibland en stark
begreppsförvirring. Socialdemokratin framställes i denna agitation ofta som
antinationell. Och varför? Jo, den företräder internationalismen.
Vad betyder då internationalism? Jo, sam-nationalism eller
erkännandet av en högre och större enhet än den nationella.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
