Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 28 nov. 1933 - Politiska och andra begrepp. Några funderingar av Valter Åman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610 Valter Åman
Det egendomliga kan inträffa, att män, som anse socialdemokratins
internationalism såsom något motsatt det nationella, icke ett
ögonblick fundera på att avskaffa det internationella handelsutbytet eller
vrida den ekonomiska utvecklingen mot världshushåll tillbaka till
nationellt självhushåll. Internationalismen är de fäet o erkänd såsom
en ekonomisk företeelse. Socialdemokratin vill att man på det
internationella området såväl som det nationella, skall ha ögonen öppna
för det sammanhang ur vilken ingen kan slita sig. För att i och
av detta sammanhang åstadkomma det bästa möjliga, menar
socialdemokratin att man bör låta det gemensamma bästa medvetet träda
i förgrunden framför det individuella. Internationalism är
socialdemokratisk grundsyn, tillämpad på förhållandet mellan de olika
nationerna. Att göra denna internationalism till en motpol mot den
nationella intressegemenskapen, är att icke förstå begreppens
verkliga innebörd, ty har icke de senaste årens utveckling lärt oss, att de
nationella intressena bäst skulle ha tillgodosetts av en medveten
internationell intressegemenskap?
Även begreppet nationalism skulle tarva en granskning då detta
begrepp kan och bör betyda nationell intressegemenskap men, tack
vare vårt lands högerpolitik, snarare fått betydelsen nationell
aktivism och nationell själv förhävelse, vilka båda begrepp stå i direkt
motsats till den internationella tanken.
Slutligen några ytliga synpunkter på begreppen socialism och
demokrati. För kort tid sedan framhöll en borgerlig tidning i
Göteborg att begreppen socialism och demokrati äro lika oförenliga som
eld och vatten. Hur förhåller det sig härmed? Socialism kan
förmodligen fritt översättas med samhällelighet på det ekonomiska
området. Samhället får väl i sociologisk mening antagas representerat
av det överväldigande flertalet medborgare. Alltså betyder socialism
det överväldigande flertalets inflytande på det ekonomiska livet,
varmed intet sagts, om detta inflytande skall vara ett direkt eller
medelbart. Vad betyder demokrati ? Folkvälde, det vill säga
bestämmanderätten lagd i det överväldigande flertalets händer. Kan man
då uppleta någon motsats mellan demokrati och socialism? Mot detta
resonemang kan invändas att begreppet överväldigande flertal
använts. Detta har emellertid skett med hänsyn till den
omständigheten att löntagarna i vårt land, vilka sakna egentligt inflytande på
den stora produktionsapparaten, utgöra omkring 75 procent av
befolkningen medan företagarna utgöra endast 25 procent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
