Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 26 dec. 1933 - Olof Olinder: Den interkommunala skatteutjämningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Olof Olinder
vad beträffar de tidigare bidragen. Kommunerna i England synas
icke hava något som helst inflytande på bidragens storlek. (Den
enda möjligheten i detta hänseende skulle vara, att medlemmar av
kommunerna i England liksom i Sverge äro medlemmar i nämnder,
som fastställa skatteunderlaget.) Kontrollen över bidragsmedlens
användning torde numera i England icke vara särskilt betungande.
T motiveringen till den engelska reformen framhålles nämligen, att
systemet bör tillåta största frihet för lokal förvaltning och initiativ
samt att kontrollen från de centrala myndigheterna skall vara en
allmän kontroll och vägledning i syfte att möjliggöra en tillbörlig
standard. Avsikten är ty digen, att kommunerna skola tillförsäkras
de ekonomiska resurser, som rimligtvis kunna påfordras för de
kommunala uppgifternas behöriga fullgörande. Om det möjligen
visar sig, att enskilda kommuner kunna reda sig med mindre belopp,
än vad som ställts till förfogande, ämnar staten tydligen icke
återfordra, vad som blivit över av anslagen.
Även i England hade man tidigare den uppfattningen, att staten
måste kontrollera användningen av varje penning som beviljades
kommunerna som statsbidrag. Det gick så långt, att det
departement, som hade att övervaka fattigvårds förvaltningen (Local
Government Board), icke blott bestämde den matordning, som
skulle gälla vid de fattigas bespisning, utan även exakt huru många
russin det fick vara i en plumpudding! Sedermera blev detta så
tillvida ändrat, att man fick flera slag av puddingar att välja på,
men antalet russin i varje pudding var fortfarande fixerat.
Omsider har man emellertid nu som sagt kommit därhän, att
kommunerna fått förtroendet att själva bestämma om användningen av
de anvisade medlen.
Skatteutjämningsberedningens förslag innebär i många hänseenden
en välbehövlig rationalisering av den kommunala verksamheten. Det
torde emellertid knappast vara möjligt att taga ställning till
detsamma innan förslag även framlagts angående de
skatteutjämnings-frågor, som skulle komma att förefinnas även efter en dylik
omorganisation. Att endast på den organisatoriska vägen lösa
skatte-tttjämningsproblemet torde för övrigt icke vara möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
