- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjätte årgången. 1934 /
60

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 26 dec. 1933 - Händelser och spörsmål - Statsrevisionen - Belgisk socialisering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60 Händelser och spörsmål

rationalisering är högeligen av behovet påkallad. I en rad andra
punkter ha revisorerna pekat på önskvärda reformer och missbruks avskaffande.

Det är emellertid icke endast staten och dess organ, som ha att
handskas med allmänna medel. Även andra samhälleliga organisationer
såsom vägstyrelser och kommuner av olika slag ha betydande belopp.
om hand. Vägstyrtelserna äro redan nu underkastade statsrevisionens
granskningsrätt och det torde kunna sägas vara behövligt att döma av de
anmärkningar som framställts. Likadant är det säkerligen i fråga om
kommunerna. De åtnjuta statsbidrag till betydande belopp men staten,
kan icke granska hur de användas ur rationell ekonomisk synpunkt
Det vore säkerligen en nyttig reform, om granskningsrätten snarast blev
utsträckt att gälla även dem. Visserligen kunna givetvis statsrevisorerna
icke medhinna art granska något större antal av landets alla kommuners
räkenskaper, men stickprov skulle säkert göra sin nytta. Det torde
kunna ordnas utan att allt för mycket besvära de redovisningsskyldiga.

Man kan gott instämma med dem, som sagt, att revisorerna återigen i
år visat sin egen behövlighet. Det är förvisso icke små summor, som
årligen sparas tack vare denna granskning av hur det allmännas medel
komma till användning.

Belgisk Det belgiska arbetarpartiet, P. O. B., har på sin kongress

socialisering, under juldagarna antagit ett nytt mera handlingsbetonat
socialiseringsprogram, som utarbetats av Hendrik de Man.
Den slutliga formuleringen har ännu icke nått hit, men i stort sett
överensstämmer det enligt vad telegrammen meddela med det framlagda
förslaget.

de Man utgår ifrån att en radikal omgestaltning av landets ekonomiska
struktur är nödvändig för art bereda medborgarna en drägligare tillvaro.
Han liksom socialisterna i andra länder rikta därvid uppmärksamheten i
främsta rummet på kreditorganisationerna, d. v. s. bankväsendet. Det
gäller att ändra hela inriktningen, så att àtt kollektiva behovet blir dertf
avgörande framför det enskilda vinstintresset såsom hittills varit fallet.
Så länge detta icke genomförts bli alla ansträngningar att införa en social
och ekonomisk demokrati fåfänga. Kreditorganisationens socialisering
skjutes sålunda fram i allra främsta linjen och detta poängteras genom
beslutet, att partiet icke kommer art samarbeta med andra partier, som.
icke vilja acceptera denna programpunkt, men partiet förklarar sig å andra
sidan villigt att samarbeta med alla grupper, som ansluta sig till samma
syn på denna punkt.

För ändamålet bör ett statens kreditinstitut organiseras, som skall
övervaka att riktlinjerna för kreditbeviljandet följas. Därvid bör också för*
säkringsväsendet falla under de allmänna kreditreglerna. I den mån
värden böra överföras i statens ägo för programmets genomförande, bön
detta kunna ske antingen genom köp eller genom expropriationsåtgärder.

Det är emellertid icke endast kreditväsendet, som bör bringas in under
det allmännas kontroll utan även nyckelindustrierna, som producera
råvaror och drivkraft. Socialiseringen bör även i dessa fall kunna fortgå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free