Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 In- och utrikes
utsättningen är, att nu som förr under rätt lång tid dåliga tider följas
av mindre dåliga eller rent av goda. Man kan tycka, att stunden
snart borde vara inne, då man kunde börja skymta en ny gryning.
Den synes vara inne. Det råder näppeligen någon tvekan om att
läget blivit om icke mycket så dock något bättre under de sista
månaderna. För vår egen del är det åtskilliga av våra viktigaste
näringsgrenar, som åter börja få luft under vingarna. Våra
handelssiffror under förra året äro bl. a. ägnade att inge en viss optimism.
Arbetslösheten har icke förvärrats och man bör ha rätt att förutse
bättring, så fort den alltid svåra vintern är över.
Men därav följer icke, att vi kunna lugnt slå oss till ro och vänta,
att allting i alla fall till slut reder sig. Vi böra åtminstone inte
göra det. Även om vi skulle stå inför en ny högkonjunktur, varom
föga ännu vittnar, kunna vi vara ganska säkra om att den åter
kommer att följas av en ny kris. Det vore för mycket att hoppas, att
vi trots all vår dyrt köpta erfarenhet skulle ha lärt oss att behärska
det ekonomiska livets våggång, men något böra vi dock ha lärt, om
vi lite mera ordna vårt vetande. Vi böra kunna länka in
utvecklingen efter mera planmässiga linjer och därför konstaterar man med
tillfredsställelse statsministerns yttrande i budgetpropositionen, att
pågående och planerade utredningar om ett mera planmässigt
ordnande av vårt näringsliv skola skyndsamt bedrivas.
DET SYNES EMELLERTID ICKE, som om de ekonomiska
frågorna skulle komma att intaga första platsen i vårens politiska
debatt. Efter allt att döma är man på borgerligt håll besluten att
vika den för "tredje mans rätt" och därmed sammanhängande
frågor. Om man får döma av framlagda motioner och olika uttalanden
skulle en lagstiftning på detta område icke kunna undvikas, även om
den skulle genomföras mot socialdemokratin. Den meningen
förefaller emellertid vinna allt mera gehör, att om en lagstiftning på detta
område skall genomföras, så är det bättre, att den genomföres med
än mot arbetarklassen. Det må kallas odemokratiskt — fast varför
är svårt att begripa — eller förses med annan etikett, det torde vara
dålig politik att vägra sin medverkan med risk att få en sämre Iag.
Givetvis kommer partiet och den fackliga rörelsen att angripas från
båda hållen ända, från ena sidan för att man inte vill klavbinda sig
själv och från den andra därför att man vill göra det för arbetarna
bästa möjliga av ett läge. Men det är man väl van vid snart. Det
är ju socialdemokratins och den fackliga ledningens skuld, att lönerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
