Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1934 - Händelser och spörsmål - Amerikas budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 Händelser och spörsmål
nu väntade få upplysning om^Jiur president Roosevelt tänkt sig de
statliga åtgärdernas utformning under resten av detta och det följande
budgetåret. Allmänt hade man väntat sig en budget med betydande
underskott, ifall alla krisåtgärdernas kostnader medräknas, men de fak-*
tiska siffrorna överträffade dock de flestas antaganden.
I grova drag ser budgeten för löpande och nästa år ut så här i milj.
dollars, med beloppen omräknade i kronor genom multiplicering med fyra
för enkelhetens skull, vilket ger ett något för högt värde efter gällande
kurs:
Budgetåret 1933—34
Löpande utgifter ........................... 3,046 (12,184)
Krisutgifter .................................... 7,523 (30,092)
Statsgarantier ................................. 4,000 (16,000)
Summa 14,569 (58,276)
Löpande inkomster........................... 3,260 (13,040)
Underskott 11,309 (45,236)
Budgetåret 1934—35
Löpande utgifter ........................... 3,961 (15,844)
Krisutgifter .................................... 2,000 ( 8,000)
Summa 5,961 (23,844)
Löpande inkomster........................... 3,974 (15,896)
Underskott 1,987 ( 7,948)
Statsskulden var den 1 juli förra året 22,538 miljarder dollars
(90,152 miljarder kr.). Den skulle enligt dessa siffror till den 1 juli 1935
stiga till 35,834 miljarder (142,536 miljarder kr.). Om man bortser från
garantibeloppet skulle staten under innevarande halvår ha att upplåna i
runt tal 7.5 miljarder dollars (eller ungefär 30 miljarder kr.).
En stor del av beloppen äro icke nya utan tidigare beslutade, men
täckning måste skaffas. Man torde t. o. m. kunna säga, att budgeten är
byggd på det antagandet, att återhämtningen skall fortlöpa synnerligen
raskt, så att det enskilda näringslivet skall få förmåga att suga upp större
delen av de arbetslösa. Anslagen till allmänna arbeten upptaga endast
en mindre del. Av de 7.5 miljarderna äro blott något över 1.2 miljarder
avsedda för allmänna arbeten, husbyggande o. dyl. Därtill kan man lägga
400 milj. för vad vi väl skulle kalla reservarbeten och en lika stor summa
för vad man i Amerika kallar konserveringsarbeten, skogsupprensningar
o. dyl. Vidare antar man att omkring 200 milj. skola gå till
vattenutbyggnaden i Tennessee^dalen och slutligen torde man kunna räkna med att
ytterligare bortåt 700 milj. eller däromkring komma att anvisas till
reservarbeten ei. dyl. Tillsammans skulle det ge en summa understigande
3 miljarder. Det övriga eller omkring 4.5 miljarder avses för krediter för
att stärka bankernas, järnvägarnas försäkringsbolagens och andras
ekonomiska ställning. Stödåtgärderna åt farmarna ingå däremot i den ordinarie
budgetens summa och täckais av särskilda skatter, likaledes inräknade.
Under detta budgetår beräknas, att nämnda 1.2 miljarder skola åtgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
