Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 In- och utrikes
mellan sig själv, Österrike och Ungern söker dels hindra den tyska
framstöten och dels kringränna Jugoslavien, varvid även Bulgarien
skall användas som en bricka i spelet, därtill lätt föranlett av den,
som vill ägna lite tid åt att höra på dess klagomål över lidna
oförrätter.
Den franska politiken har varit målmedveten men också steril.
Allt för mycket renodlad politik torde man kunna säga. Få åtgärder
ha fått vidtagas utan Frankrikes medgivande och Frankrikes
individualistiska åskådning är ingalunda vunnen för tron på de kollektiva
ansträngningarnas förmåga att råda bot på ekonomiska svårigheter.
Frankrike ligger längre bort och har icke samma reella fördelar på
lång sikt att bjuda, som de mera närliggande Italien och Tyskland.
Frågan är väl dock om ens Italien är mäktigt att ge den ekonomiska
stimulans, som behövs för att läget i det agrariska Östeuropa skall
bli bättre. Då har säkert Tyskland större möjligheter, om man där
kan komma sig för att slå in på en politik, som icke uteslutande
bygger på nationalism. En Donaufederation, däri också Tyskland
ingår, bör av alla siffror att döma ha de största förutsättningarna
att lösa åtminstone några av de aktuella problemen. Sedan är det
en annan sak, om ett närmare samgående ur mera rent politiska
synpunkter kan vara något att sträva efter för grannarna.
Någonting måste emellertid ske, därom synas de flesta vara eniga.
TJECKOSLOVAKIEN, den kanske stabilaste och på den säkraste
ekonomiska grundvalen byggande nya staten där nere, har ansett sig
böra lätta depressionens tryck genom att skriva ned sitt mynt till
ett lägre guldvärde. Man har stannat vid att sänka värdet med en
sjättedel. Det rådde egentligen inga delade meningar om åtgärden.
Det gjordes klart, att en s. k. anpassning icke längre var
genomförbar och att åtgärden skulle vara till nytta även för spararna,
även om deras förmögenhet minskades något, ty de löpte i annat
fall risk att se den försvinna helt. Men man hade klart för sig,
att enbart denna penningpolitiska åtgärd icke var tillräcklig, utan
att också annat måste göras. Det torde komma att bli gjort, ty
debatten fördes under intryck av de händelser, som så gott som
samtidigt inträffade i Österrike. De föranledde samtliga partier,
utom kommunisterna förstås, att deklarera sin samhörighet med
den tjeckiska staten. Det gällde icke endast regeringspartierna, utan
också oppositionen såg sig föranlåten att avge lojalitetsförklaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
