- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjätte årgången. 1934 /
137

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK ARBETSRÄTT I
STÖPSLEVEN

Av SIGFRID HANSSON.

Få länder ha varit så sparsamma med lagstiftning rörande
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare och det därav betingade
organisationsväsendet som Sverge. Fackföreningsrörelsen och
motsvarande företeelse inom arbetsgivarvärlden ha fått utveckla sig
tämligen fritt, till båtnad både för dem själva och samhället. Innan
arbetarorganisationerna hade lyckats till försäkra sig det inflytande
över arbetsvillkoren, som blivit deras huvuduppgift att utöva, hände
det mer än en gång att de framställde krav på lagstiftning, som
skulle ha till syfte att undanrödja de hinder, vilka ofta gjorde det
omöjligt för dem att utöva sina funktioner. Det var framförallt
arbetsgivarnas vägran att erkänna föreningsrätten och draga
konsekvenserna av denna som lade hinder i vägen för
fackföreningsrörelsen. Den tidens lagstiftare vägrade emellertid att lyssna till
arbetar-kraven — i varje fall gjorde de det mycket ogärna och utan
sympatier. Sedan arbetarorganisationerna med stora uppoffringar men
kraftigt understödda av en liberal borgerlig opinion slutligen
lyckades något så när trygga föreningsrätten och därefter kunde med så
mycket större framgång bedriva sin verksamhet, blev det
föreningsrättsvägrarnas och deras meningsfränders tur att anropa
lagstiftningen om hjälp. Redan 1897 förekom en motion i första
kammaren, vari yrkades, att en Iag om skiljemän i mål angående
arbetsinställelser måtte stiftas. Denna motion föranledde emellertid icke
något riksdagsbeslut. Två år senare väcktes en motion i andra
kammaren med yrkande, att riksdagen skulle i skrivelse till regeringen
anhålla att den måtte taga under övervägande vilka åtgärder som i
lagstiftningsväg kunde vidtagas "för bevarande av det fria
arbetsavtalets hållande i helgd". Motionären önskade därjämte ett förslag
till Iag, angående skydd åt arbetare, som icke ville tillhöra någon
fackförening, och åt arbetsgivare, som "hindrades i sin
hantverks-eller fabriksrörelse av strejkande, som spionerade omkring deras
verkstäder". Nu var man alltså angelägen om att försöka engagera
lagstiftningen mot arbetarnas organisationsväsende, låt vara under
förevändning att man ville skydda dem som icke önskade — men som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free