Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk arbetsrätt i stop sleven 143
eller annan ekonomisk tvist vidtages mot någon, som icke är part i
tvisten, försåvitt åtgärden är av annan art än uppsägning av
kollektivavtal, arbetsinställelse eller arbetsblockad, som verkställes i
samband med arbetsinställelse. Sympatiblockader och sympatibojkotter
skulle således vara tillåtna endast under den förutsättningen att de
üllgrepos i samband med arbetsinställelse. Ett obetingat skydd för
tredje man skulle det icke vara fråga om, eftersom sympatistrejker
och sympatilockouter och därmed förenade blockader och bojkotter
skulle vara tillåtna. Men en inskränkning av tredjemansskyddet har
även i annat avseende befunnits vara nödvändigt. Enligt det av
professor Bergendal utarbetade lagutkastet skulle nämligen
stridsåtgärd mot tredje man icke kunna anses föreligga beträffande någon
person, "som genom övertagande av egendom eller rörelse (t. ex. ett
hus under byggnad, en kaférörelse) bisprungit eller ock, efter
antagande av arbete (strejkbrytare) eller efter förändring av sin
näringsverksamhet understödjer part eller annan, vilken ej själv är
föremål för stridsåtgärd mot tredje man".
I fråga om strejkbrytarna har professor Bergendal förresten
intagit en måhända juridiskt skarpsinnig men praktiskt sett minst
sagt ganska märklig ståndpunkt. Han betraktar nämligen sådana
arbetare, som under en arbetsinställelse (strejk eller lockout) stanna
kvar i arbetet såsom neutrala, medan arbetare, som anställas under
strejkens eller lockoutens gång anses såsom parter. Mot det
sistnämnda finns det självklart ingenting att invända ur
fackföreningssynpunkt. Lika naturligt är det, att man från samma synpunkt icke
kan acceptera den förstnämnda kategorin av strejkbrytare som
neutrala. Landssekretariatet har i sitt yttrande över betänkandet och
lagutkastet utförligt uppehållit sig vid denna sak och bl. a.
konstaterat, att professor Bergendals uppfattning harmonierar varken med
den praxis som utbildats eller med den mening som Arbetsdomstolen
ansett sig böra hävda ifråga om kollektivavtalet och de
oorganiserade arbetarna. Det skulle taga alltför stort utrymme att referera
Landssekretariatets yttrande; intresserade hänvisas till tidskriften
Fackföreningsrörelsen (häftet nr 8 1934). Professor Bergendals
ståndspunkt i strejkbrytarfrågan är märklig även såtillvida, att han
anser att även de strejkbrytare (ofta s. k. yrkesstrejkbrytare), som
under pågående konflikt icke rimligen kunna göra anspråk på att få
åtnjuta det skydd som är avsett för neutral tredje man, skulle efter
konflikten komma i åtnjutande av lagskyddet. Svårigheten att kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
