- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjätte årgången. 1934 /
144

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144 Sigfrid Hansson

åstadkomma en lagstiftning, som bygger på förutsättningen av
arbetarnas och arbetsgivarnas likställighet, framträder ganska skarpt i
belysning av det sätt, varpå man sökt lösa strejkbrytarproblemet i
det föreliggande lagförslaget. Där har man nämligen icke alis
kunnat bereda skydd åt t. ex. oorganiserade arbetare, som, låt vara
av mycket själviska motiv, önska iakttaga neutralitet i konflikt mellan
arbetsgivaren och de organiserade arbetskamraterna men av
arbetsgivaren utestänges från arbetet i samband med en av de
organiserade förklarad strejk eller av arbetsgivaren mot de organiserade
riktad lockout. Det skulle i ett sådant fall helt och hållet ligga i
arbetsgivarens skön att bestämma, om de oorganiserade arbetarna
skulle få figurera som neutrala eller som parter.

Till stridsåtgärd mot tredje man skulle för det andra hänföras
sådan stridsåtgärd, som vidtages efter upphörande av arbetstvist
eller annan ekonomisk tvist i syfte att utöva vedergällning mot
någon, som varit part i tvisten eller som eljest därunder vidtagit
stridsåtgärd eller underlåtit att efterkomma uppmaning därom. Det
är trakasserings- och hämndåtgärder, som man vill träffa med denna
bestämmelse. Med den skulle sålunda förföljelse mot sådana som
varit strejkbrytare under en konflikt, kunna beivras, men även sådan
arbetsgivare skulle kunna drabbas av lagen, som trakasserat
strejkande arbetare eller arbetsledare, vilken under konflikten hävdat
sin neutralitet.

Som olaglig stridsåtgärd mot tredje man skulle slutligen betraktas
sådan åtgärd, som vidtages för att förmå den angripne eller annan
att inträda eller kvarstå i eller ock att utträda ur arbetsgivarförening,
fackförening eller annan dylik sammanslutning. Här skulle den
planerade lagstiftningen kopplas in på föreningsrättens i stort sett
oreglerade område. Ifrågavarande bestämmelse skulle — i
konsekvens med att lagstiftningen även komme att gälla ekonomiska
stridsåtgärder överhuvudtaget — även få tillämpning på
stridsåtgärder av truster, karteller eller andra sammanslutningar för att
förmå annan att ansluta sig till kartellavtal, till överenskommelse om
att icke sälja under visst pris m. m.

Påföljd för brott mot lagen skulle bestå av såväl straff som
skadestånd, d. v. s. man skulle — i strid mot vad till och med högerns och
bondeförbundets representanter uttalade 1929 — kriminalisera detta
rättsområde. Påföljd skulle emellertid inträda endast för vissa
mera aktiva handlingsformer, för att använda den juridiska ter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free