Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk arbetsrätt i stöpsleven 145
minologin, d. v. s. initiativen och uppmaningen till kränkning av
tredje mans rätt skulle vara straffbara och föranleda
skadeståndsskyldighet, medan företagandet av eller deltagandet i en stridsåtgärd
i regel icke skulle medföra påföljd.
I anslutning till sitt utkast till "Iag med vissa bestämmelser om
ekonomiska strider" har professor Bergendal även utarbetat utkast
till sådan ändring av strafflagen (11 kap. 16 §), att s. k.
blockadvakter skulle kunna bestraffas med böter upp till 100 kronor.
Ävenledes föreslås ändring i tryckfrihetsförordningen i avsikt att
förbjuda spridande av tryckta blockad- och bojkottmeddelanden.
På borgerligt håll har det rått stor otålighet över att professor
Bergendal icke tidigare kunnat bli färdig med sin utredning om
tredje mans rätt till neutralitet. När betänkandet äntligen avgavs,
visade man emellertid ganska sura miner. Man gav sig icke tid
att avvakta betänkandet i tryck, utan började omedelbart kritisera
detsamma ur den synpunkten, att det icke på långa vägar gav vad
man ansåg sig haft rätt att kräva (Nya Dagligt Allehanda m. fl.).
Aptiten hade växt medan gräset grodde. Allmänna
valmansför-bundets byrå för närings- och arbets frihet hade ju också varit i
livlig verksamhet med att servera aptitretande saker. Och det skall
heller icke förnekas, att tendenser framträtt inom
fackföreningsrörelsen, som ifrågavarande byrås medarbetare och de borgerliga
tidningsredaktionerna kunnat med framgång utnyttja. Resultatet har slutligen
blivit att samtliga borgerliga partier i riksdagen återigen överbjudit
varandra med krav på lagstiftningsåtgärder i det vällovliga syftet
att främja och säkerställa arbetsfreden och trygga rättsordningen —
men säkerligen också för att bereda fackföreningsrörelsen så stora
svårigheter som möjligt. Lite politik i sämre bemärkelse har
naturligtvis också kommit med i spelet!
Om den som skriver detta icke räknat fel, ha vid innevarande års
riksdag väckts icke mindre än tretton motioner, vari
fackföreningsrörelsen och dess metoder gjorts till föremål för mer eller mindre
skarpsinniga analyser och mer eller mindre andfådda yrkanden. Som
ett allmänt omdöme om dessa motioner kan kanske sägas, att man
ängsligt tagit med rubb och stubb. Det mesta utgöres av sådant, som
förut har varit föremål för offentlig diskussion i pressen och
riksdagen. Emellertid har vid den djupplöjning, som företagits, ett och
annat kommit fram, som har i viss mån nyhetens behag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
