Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - Eva Wigforss: Kvinnosak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Eva Wigforss
stark maskulin ända i detta parti, vilket är antagligt, så torde det
däri inte nämnvärt skilja sig från de andra politiska partierna och
det alltså knappast vara något anmärkningsvärt. Om de
socialdemokratiska kvinnorna heter det ytterligare (sid. 284) på tal om
natt-arbetslagstiftningen :
"Bland de socialdemokratiska kvinnorna, vilka absolut motsätta sig
förbudets utsträckande till småindustrin, förefinnes ej längre någon allmänt
uttryckt önskan om ett fullständigt avskaffande av nattarbetsförbudet. Men
säkerligen skulle man gärna se, att det — om partiprogrammet så tillstadde —
utsträcktes till att omfatta såväl män som kvinnor. De borgerliga kvinnorna,
som äro fria från partihänsyn, synas däremot vidhålla sin forna ståndpunkt.
De hå på sista tiden samlat sig kring den stora kvinnoföreningen Open Door
International, som med mycken skärpa och parlamentarisk duglighet förfäktar
den absoluta likställigheten mellan män och kvinnor inom alla områden."
Förut har omtalats, att "de kvinnor, som hårdast drabbades av
nattarbetsförbudet, voro typograferna, särskilt de, som voro anställda i
tidningstryckerierna. Men dessa voro i regel lika avlönade med sina manliga kamrater
och kunde därför också skaffa sig kompensation för ansträngningen." Det
heter också uttryckligen: "Att nattarbetsförbudet varit till förfång för
fabriks-arbeterskorna kan naturligtvis icke bortresoneras. Den betydande
minskningen i de kvinnliga typografernas antal är ett bevis härpå."
Man skulle varit författarinnan tacksam, om hon här förebragt
bevis på en sådan minskning av de kvinnliga typografernas antal
genom nattarbetsförbudet. Den har nämligen bestritts.
Typografyrket har däremot varit ett ofta anfört exempel på hur en lika
lön kan bli farlig för kvinnorna, särskilt i yrken, där man har
stora fasta kostnader. Om kvinnornas arbete då med lika lön ställer
sig o fördelaktigare för arbetsgivaren drivas de från arbetet. Det
är också anmärkningsvärt, att det i Storbritannien var de manliga
arbetarna, som yrkade på den lika lönen för kvinnor i detta yrke,
där andra försök att bli av med den kvinnliga konkurrensen
misslyckats. Och att de lyckades. (Se t. ex. McDonald: Women in
the printing trades och det 1930 utkomna engelska
regeringskommissionens uttalande om faktorer, som bidragit att bestämma
fördelningen av kvinnor i industrin.) Om typograf yrket heter det i detta
senare, att i Skottland, där kvinnor länge funnits i detta yrke, man
1910 hade bära i Edinburg 1,100 kvinnliga typografer men 1930
bära 200 i hela Skottland. Man anser att detta var ett resultat av
de manliga fackföreningarnas motstånd mot kvinnoarbetet.
Vi ha här också att räkna med rationaliseringen, övergång från
hand- till maskinsättning t. ex. Vilken av dessa faktorer, som betytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
