- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjätte årgången. 1934 /
183

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 22 mars 1934 - In- och utrikes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

In- och utrikes 183

skulderna ha reducerats avsevärt. Det är förmodligen också ett led
i en planerad omläggning av utlandskrediten, där vårt land nu ställts
inför avgörandet, om vi skola medverka eller icke. Ett preliminärt
avtal har träffats om ett lån på 100 milj. kr. till Sovjet, för vilket
belopp svenska varor skulle inköpas. Det har kommit mycket
rabalder åstad i högerpressen och de liberala organen. Att högern
opponerar är ju bära naturligt och för en liberal är det naturligtvis ett
under av dumhet, att staten som sådan skulle uppträda som
långivare. För en liberal må gärna världen gå under, bära inte de
liberala principerna kränkas.

Är det då så dumt, detta avtal? Meningen borde kunna vara
ganska enhällig onn att det borde medföra idel välgörande
verkningar, ifall vi kunde avyttra vårt överflöd av en hel del varor och
utöka produktionen av andra. Dels skulle det ge inkomster åt
särskilt bönderna och dels arbete åt rätt många arbetslösa. Nu har man
emellertid blivit så rädd för allt vad handel heter, att man på sina
håll fruktar att vi skola nödgas ta mot betalning i varor som vi
behöva. Helst borde vi väl enligt det resonemanget skänka bort
våra varor, men det är heller inte bra. Denna dunkla strävan till
autarki för ett land som vårt är mer än överraskande och vittnar
mest om att personerna i fråga inte idas öppna ögonen och se på
verkligheten sådan den är.

Ett dylikt lån skall emellertid betalas och där är en punkt, där
delade meningar givetvis kunna råda. Finnas utsikter, att Sovjet
skall betala om fem år, då lånet förfaller? Man kan bära tro.
Hittills har Sovjet punktligt och ordentligt betalat de krediter landet
fått, vilka krediter visserligen varit av annan form, men formen kan
ju inte gärna vara det avgörande. Som ovan anförts, har landets
utrikes skulder minskats under de sista åren och förutsättningarna
att betala detta för Rysslands del dock skäligen ringa belopp
hörde alltså ur den synpunkten vara goda. Men naturligtvis kan
landet sätta sig i skulder på andra håll och naturligtvis kan
bolsjevikregimen störtas, fast man nu icke kan skymta någon efterträdare.
Men det gäller om all långivning, att framtiden är oviss. Det finns
ingen annan möjlighet än att väga fördelar mot risker. Då
regeringen kommit till den uppfattningen, att fördelarna överväga
riskerna och att lånet således bör beviljas, synes den ha haft goda skäl
för sin ståndpunkt, så långt vad känt är kan ge någon ledning vid
bedömandet av vad som komma kan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free