Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 22 mars 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk arbetsrätt i stopsleven 195
rättsliga spörsmål. Varje parti har kryddat upp de gamla
anrättningarna med lite nyheter, huvudsakligen efter utländskt recept.
Om vi börja med högermotionen (I: 154), så sker det icke av
någon önskan att upphöja densamma över de övriga partimotionerna.
Men högern brukar ju av gammal vana nämnas först, och man skall
inte vara småaktig. Noga v, i denna -motion hemställes att "riksdagen
måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning dels
angående åtgärder till förebyggande och biläggande av samhällsfarliga
arbetsinställelser och därmed sammanhängande stridsåtgärder, dels
ock angående åtgärder i övrigt till främjande av arbetsfreden". I
motionen erkännes, att den utveckling, som ägt rum i vårt land ifråga
om organisationsväsendet och kollektivavtalsväsendet, otvivelaktigt
varit av stor betydelse. Numera torde — heter det — det utbredda
kollektivavtalsväsendet samt arbetsgivar- och
arbetarorganisationernas förhandlingsvana och ömsesidiga respekt för varandra vara att
räkna såsom faktorer av största betydelse för arbetsfredens
bevarande. Ja, man tillägger att det icke från något håll lärer
ifrågasättas någon annan allmän grund för ordningen på den industriella
arbetsmarknaden än den nu gällande, enligt vilken parterna själva
utforma och därmed stå ansvaret för avvägningen av de arbetsvillkor,
som skola gälla dem emellan. Med denna ordning kan det icke
undvikas att understundom, trots ansträngningar från sakkunniga och
erfarna förlikningsorgan, enighet i godo icke kan åvägabringas
mellan parterna om nya kollektivavtal och att öppna arbetskonflikter
således utbryta. Enligt motionärernas mening är det därför nödvändigt,
att vissa lagstiftningsåtgärder vidtagas för att ytterligare trygga
arbetsfreden.
Det är först och främst de s. k. samhällsfarliga arbetskonflikterna
som blivit föremål för uppmärksamhet i detta sammanhang. Efter
att ha lämnat en redogörelse för hur man förfarit på detta område
i utlandet, fästa högermotionärerna särskilt uppmärksamheten på
utvecklingen i Norge och Danmark under de senaste åren. I konsekvens
med sin deklaration rörande organisations-, förhandlings- och
kollektivavtalsväsende proponera högermotionärerna icke på ett allmänt
obligatoriskt skiljedomsförfarande i intressetvister. De anse
emellertid, att ett sådant bör påbjudas inom vissa arbetsområden. De erinra
om att kollektivavtalen vid de enskilda järnvägarna och i de större
kommunerna tidigare innehållit skiljedomsklausuler även med
avseende på intressetvister, men att skiljedoms förfarandet nu begränsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
