- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjätte årgången. 1934 /
196

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 22 mars 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196 Sigfrid Hansson

till rättstvister. Utvecklingen har sålunda gått i den riktningen —
heter det — att de garantier för arbetsfreden, som obligatoriskt
skiljedomsförfarande i alla tvister innebär, upphävts på alla områden
där de tidigare förekommit. Bortsett från de enskilda järnvägarnas
kontorspersonal finns det numera endast en grupp av anställda,
nämligen extra kvinnliga telefonister, för vilka sådana
arbetsfredsgarantier gälla.

En utredning i syfte att få till stånd lagstiftning angående
samhällsfarliga arbetsinställelser skall först gälla frågan, huruvida
arbetskonfliktens natur att vara samhällsfarlig bör vara att hänföra till
vissa slag av för samhället nödvändiga funktioner, t. ex. samhällets
förseende med livsmedel, vatten, gas och elektricitet etc, samt om
konfliktens omfattning och långvarighet och därav för samhället
skadliga verkningar också böra komma ifråga. Högern hesiterar
naturligtvis inte inför ett ganska vidsträckt förbud mot arbetsinställelser och
därmed jämförliga stridsåtgärder men är tydligen lite betänksam
med tanke på konsekvensen — tvångsskiljedomsförfarande när det
gäller intressetvister. Mien en utredning kan man ju alltid kosta på
sig. I detta sammanhang torde, mena motionärerna, också böra
utrönas vad som kan åtgöras för att stärka och från inflytelse befria
de organ, åt vilka anförtros den under nuvarande förhållanden
vanskliga uppgiften att företräda det allmännas intressen i frågor om
reglerandet av arbetsvillkoren på olika områden av det allmännas
verksamhet. Vad motionärerna här bära i skölden är icke lätt att komma
underfund med, men det blir väl i sinom tid uppenbarat.

I fråga om åtgärder i övrigt till främjande av arbetsfreden går
högermotionen ut på lagstiftning angående varseltid samt vissa i
Iag fastställda regler rörande omröstningar i samband med
arbetskonflikter. Även härvidlag hänvisas till den nya lagstiftningen i
Norge och Danmark. Till belysande av de spörsmål, som man önskar
göra till föremål för utredning, anföres bl. a.: När parternas
representanter möta till förhandling inför offentligt förlikningsorgan,
intaga de i regel icke en jämbördig ställning, i det att
arbetsgivarrepresentanterna i allmänhet äga befogenhet att fatta bindande beslut
vid förhandlingsbordet, medan arbetarrepresentanterna endast
fungera i egenskap av förhandlingsombud, vilka fatta sina beslut under
förutsättning av slutgiltigt godkännande av dessa genom omröstning
bland organisationens medlemmar. Ur samhällelig synpunkt skulle det
under alla omständigheter vara nödvändigt, mena motionärerna, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free