Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1934 - G. Hilding Nordström: Kring arbetslöshetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt ekonomiskt liv — väsentligen skadat näringslivet och i sista hand
även arbetsmarknaden, hos oss liksom i övriga länder. Den
förlamning av företagsamheten jorden runt, som skapat massor av ledigt,
nästan räntelöst kapital, har sin direkta svenska motsvarighet och
har givit samma resultat: att industrins hjul stoppat och
arbetskraften blivit utan sysselsättning. Misslyckandet sommaren 1933 av
den ekonomiska världskonferensen i London blev inseglet på det
hopplösa i att under då givna internationella förhållanden komma
till rätta med de politiska och ekonomiska problemen i världen.
Säkerligen skulle även den svenska arbetsmarknadens utveckling hava från
senare hälften av 1933 tett sig annorlunda, därest de mest intrikata
stridsfrågorna hade kunnat vid detta möte avföras från
dagordningen. Nu rann det hela ut i sanden, och krisen blev förlängd i stället
för förkortad.
De mera nationellt betonade orsakerna till det rådande
arbetslöshetsläget i vårt land äro i vissa hänseenden lättare att påvisa. Det
har säkerligen fallit de flesta ur minnet, vilken betydelsefull roll,
som den förut livliga emigrationen i själva verket spelade såsom
regulator på vårt lands befolkningsförhållanden och därmed också
på arbetsmarknaden. Det betydde dock en hel del för
arbetstillgången i landet, att cirka 25,000 personer årligen under 1890-talet och
ända fram till strax före världskriget kunde skaffa sig utkomst
genom utvandring, väsentligen till Amerika. Sedan U. S. A.
successivt så gott som helt stoppat all invandring, och världens länder över
huvud stängt dörrarna för inflyttning av främmande folkelement,
har emellertid utbudet på arbetskraft ökat i alla europeiska länder,
vårt eget land ej undantaget, till ohägn för den redan förut av
lågkonjunkturen deprimerade arbetsmarknaden. De kraftigt ökade
födelserna inom de åldersklasser, vilka ungefär från 1926 och cirka tio
år framåt inträtt resp. beräknas komma att inträda i arbetsför ålder,
liksom den allmänt minskade mortaliteten, måste också tagas med i
räkningen bland de faktorer, som vållat trängseln på
arbetsmarknaden. Att krisen i så hög grad samtidigt blivit ett problem om
männens arbetslöshet hänger säkerligen direkt samman med att
kvinnorna i allt större skaror kommit till användning inom industrin
och såsom lägre betald eller underbetald arbetskraft knappat av
behovet av manlig sådan. Obestridligen har vidare industrins — och
i viss mån även jordbrukets — rationalisering bidragit till
uppkomsten av den nuvarande arbetslöshetssituationen. I och för sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
