Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Sigfrid Hansson
förordade bojkotten mot tyska varor, som givit anledning till denna
motion. En del högermän i andra kammaren lia vidare väckt en
motion (II: 69), vari hemställes, att riksdagen skall besluta följande
tillägg till lagen om kollektivavtal: "Kollektivavtal må icke innehålla
bestämmelse, som innebär inskränkningar ifråga om anställande av
ny arbetskraft eller meddelande av lärlingsutbildning". Denna motion
vänder sig alltså dels mot det inom vissa yrken, t. ex. bageri- och
frisöryrkena, sedan lång tid tillbaka avtalsbefästa
organisationstvånget, och dels mot de lärlingsregulativ, som företrädesvis
förekomma inom hantverket, dock långt ifrån inom alla yrken.
Slutligen bör den motion (I: 243) omnämnas, som väckts i första
kammaren av högermännen Fritiof Gustafson och Bernhard Nilsson,
vilka hemställa "om skyndsam utredning om samt framläggande av
förslag till lagstiftning, som hindrar fackliga eller andra
yrkesorganisationers kollektivanslutning till visst politiskt parti".
Det är alltså fackföreningarnas förmedling av medlemskap i det
socialdemokratiska partiet, som dessa motionärer önska lagförbud
mot. Motionen för osökt tankarna till fabeln om räven och
rönnbären. Man kan icke förlika sig med tanken, att det
socialdemokratiska partiet till övervägande del består av
fackföreningsmedlemmar, vilket ju emellertid som bekant icke innebär, att på långt när
alla fackföreningsmedlemmar i vårt land tillhöra detta parti. I
förbigående kan erinras om att den statistiska undersökning, som,
partistyrelsen lät företaga 1929, gav vid handen, att endast omkring
30 % av fackföreningsmedlemmarna voro kollektivt anslutna till
partiet. De båda högermotionärerna uppträda naturligtvis som riddare
för demokratin, som enligt deras mening kränkts genom att
fackföreningar på detta sätt engagera sig politiskt. De medge visserligen, att
fackföreningarna lika väl som andra yrkesorganisationer och
ekonomiska sammanslutningar i allmänhet ha bestämda intressen att bevaka
i de politiska avgörandena, men därmed är icke sagt att
"fackföreningsrörelsen som sådan bör politiseras".
Några av de problem som berörts i de nu refererade motionerna
äro gamla bekanta. Kravet på förbudslagstiftning ifråga om
samhällsfarliga arbetsinställelser gav sålunda redan 1905 upphovet till en
kungl, proposition, som trots sin utmanande klasslagstiftningskaraktär
på ett hår när höll på att vinna riksdagens bifall. Första kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
