Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1934 - Tyskland i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Haussen i uniformer frestade handeln till stora nybeställningar, vilka
visserligen gåvo industrin sysselsättning, men som snart råkade i
konflikt med massornas sjunkande köpkraft. Därtill kommer att
uniformerna ha den olyckliga egenskapen att hålla längre än civila
kläder. Motsatsen mellan överfyllda lager och otillräcklig efterfrågan
måste ytterligare skärpas, då den monopolkaraktär, som de ansenliga
råvarulagren erhållit genom importspärren, och priserna åter
påverkas. Då komma de till stigande priser fyllda lagren att stå emot en
sjunkande efterfrågan. Läget inom den övriga konsumtionsindustrin
är, såsom officiellt medgivits, utpräglat dåligt särskilt inom
närings- och njutningsmedelsindustrierna. Dock bör man icke underlåta att
uppmärksamma, att för visso vinkällarna kunna notera en ökad
avsättning med 50 %.
Då direkta subventionsåtgärder i fråga om upprustning och övrig
arbetsanskaffning icke länge föreligga, står alltså industrin inför en
minskning av utrikeshandeln och osäkerhet ifråga om
penningväsendet. Därtill kommer att regimens kurs dagligen växlar. Den måste
ur konjunktursynpunkt vara kapitalistisk men med hänsyn till den
inre maktstabiliseringen antikapitalistisk. Företagaren förlorar
intresset för alla initiativ. Han väntar, och därigenom skakas den
nationalsocialistiska diktaturens ekonomiska bas. I fråga om
arbetarklassens ekonomiska läge skola vi icke tala om den socialpolitiska
sidan, ty den är endast alltför klar. Lagen om det nationella arbetet
är en legalisering av den brutalaste företagardiktatur inom företaget.
Den förintar allt vad den tyska arbetarrörelsen socialt vunnit icke
blott efter 1918 utan alltsedan socialistlagarnas upphävande år 1890.
Ja, delvis har man hunnit tillbaka till mitten av det nittonde
århundradet, då en socialpolitisk lagstiftning för första gången påbörjades
i det reaktionära Preussen. Arbetarklassens ekonomiska läge
kännetecknas av en ständig minskning av massornas köpkraft. Det sker
på tre vägar: genom prishöjning, genom direkta lönenedsättningar,
genom indirekta lönenedsättningar med hjälp av alltjämt nya avgifter,
offer, bidrag, inträdesbiljetter o. s. v. Detta statligt organiserade
tiggeri berövar arbetaren, som icke vill förlora sitt arbete, för var
dag som går ständigt nya delar av hans ringa lön. Han bekostar
på så sätt ur egen ficka de organisationer, som kommit till för att
hålla honom nere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
