Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1934 - Händelser och spörsmål - Englands budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 269
Englands Den engelska budgeten för det den 31 mars tilländalupna
budget. budgetåret lämnade ett överskott om över 30 milj. pund.
Överskottet uppstod som en följd därav att dels inkomsterna
blevo större än som beräknats och dels utgifterna höllo sig lägre än
beräkningarna. En del poster på inkomstsidan voro väl lägre än som
beräknats, men uppvägdes av överskott på andra håll. De båda, som lämnade
det största överskottet, voro tullar med över 11 milj. och arvsskatten med
omkring 10.5 milj. Detta sista överskott berodde nästan helt på att en
enda mycket rik person under året avlidit, en tur sojm en finansminister
icke kan räkna med flera år i rad. Även acciser gåvo rätt mycket eller nära
6 imilj. mer än man i förväg uppskattat.
På utgiftssidan är det framför allt de minskade utgifterna för
statsskulden, som bidragit till att hålla utgifterna nere. Denna post var
nämligen över 11 milj. lägre än budgeten upptog. På ett sätt kan man säga,
att överskottet var ännu större, ty i budgeten hade icke upptagits någon
betalning av krigsskulder till Amerika men i själva verket betalades
under året 3.3 milj. och dessutom avsattes för skuldamortering ett belopp
om nära 8 milj.
De stora poster, som föranlett det goda resultatet, äro alltså tullöknin-i
garna, lånekonverteringarna och ett från statens finansers synpunkt
lyckosamt dödsfall. Det sista är en ren tillfällighet, fastän troligen mycket
välkommen, och de båda andra direkta följder av krisen och med anledning
av den vidtagna åtgärder. Den rikliga tillgången på kapital har medfört
»sjukande räntor och staten har endast använt sig av tillfället för att
konvertera lånen. Även tullarna kunna ju sägas vara en krisföljd och
inkomsterna väl mera en biföljd men skyddet för hemmaindustrierna det
primära. Såsom ett resultat av stora och gagnande åtgärder från statens sida
för att stimulera näringslivet skun;na inkomstökningarna således icke anses.
Överskottet möjliggjorde i alla händelser både en ökning av utgifterna
och en minskning av skatterna vid en budgetbalans på omkring 700 milj.
pund eller 14 miljarder kr. i vårt mynt. Utgiftsökningen bestod i ett
återställande av arbetslöshetsunderstödet till sin förra höjd före
nedskärningen 1931. Hela ökningen drabbar icke staten och behovsprövningen i
sin strängare form har icke övergivits, men det är dock ett steg åt rätta
hållet. Det torde också ha varit svårt för finansministern att undkomma
denna ökning, ty kravet hade under flera veckor gjort sig hört med allij
större styrka från många olika håll, sedan det förts fram av en av
bi-iskoparna. Från alla partier var man ense om att detta var den första
åtgärd, som borde vidtagas, då så bleve statsfinanisiellt möjligt. Vidare*
höjdes lönerna med hälften av det belopp varmed de 1931 nedskurits.
Bådadera torde kunna anses som gärder av rättvisa och medföra goda
verkningar för folkhushållet.
Av skatterna minskades automobilskatten med 25 o/o. Denna sänkning
kommer först och främst de mera förmögna till godo. Bensinskatt o. dyl.
berördes nämligen ej. Vidare nedsattes inkomstskatten med 6 pence från 5
sh. till 4 sh. 6 d. per pund, d. v. s. från 25 till 22,5 o/o. Då satserna höjdes
vidtogs också en omläggning av de skattefria avdragen, varigenom dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
