Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1934 - Händelser och spörsmål - Englands budget - Tysklands budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 Händelser och spörsmål
minskades. Någon ändring tillbaka på den punkten gjordes ej nu.
Skattelättnaden kommer därför i huvudsak de mera förmögna eller i varje fall
dem med de större inkomsterna till godo, medan folk med lägre inkomster
eller inkomster, som ej alis drabbas, icke fingo någon lättnad. Någon
nedsättning av de indirekta skatterna skedde nämligen ej heller.
Resultatet är därför att visserligen ha de mest behövande fått något
ökad hjälp men de som utan att vara hjälpbehövande dock sitta tämligen
smått ha icke fått någon lättnad nuen väl de stora inkomsttagarna. Det
råder god tillgång på kapital med mycket låga räntor. Någon stimulans för
näringslivet på denna punkt kan därför knappast väntas. Resultatet av de
sista årens utveckling är, som man också i England har mycket klart för
sig, att en överflyttning av bördorna från de mera bärkraftiga till dem,
som ha det sämre ställt, ägt rum. Tullarna ha sedan 1930—31 stigit från
121 till 179 milj., men inkomstskatten har gått ned från 256 till 229 milj.
Koncentrerat kan man säga, att den utgiftsreducering, som ägt rum, i
all huvudsak varit möjlig genom de minskade kostnaderna för statsskulden.
Dessa utgifter ha sjunkit med över 80 milj. pund dels genom
konverteriii-gar, varigenom summan sjunkit med 50 milj. sedan 1932—33, och dels
genom upphörandet med de fulla betalningarna till Amerika. Resultatet är
imed andra ord en följd av en konsekvent förd passiv krispolitik, som väl
begagnat sig av tillfällen till tämligen automatiska utgiftsminskningar
þien föga gjort för att åvägabringa det väsentliga, inkomstökningar.
Så vitt iman kan se föreligger i varje fall ingen som helst fara för att
budgeten icke skall gå väl ihop och troligen lämna överskott även underb
det kommande året. Englands finansiella ställning är de jättelika skulderna
till trots så stark, att gott utrymme finfnjes för dien aktijvia krispolitik,
som kräves icke endast av arbetarpartiet och de liberala utan ocikså av mera
opolitiska ekonomiska auktoriteter samt också många högermän.
Tysklands
budget.
Som sig bör i en diktaturstyrd stat har man endast
ofullständigt fått reda på den tyska budgetens detaljer.
Utgifterna för militärväsendet publicerades endast i Vossische
Zeitung, som i alla fall skulle upphöra nu. I stora drag har dock budgeten
offentliggjorts.
Den slutar på ett belopp, som med 531 milj. mark överstiger fjolårets
och som slutar på 6,458 milj. mark. Den största ökningen faller på
försvaret, vars anslag stigit från 674 till 894 milj. Däri är då icke inräknat
anslaget till luftväsendet, som uppgår till 211 milj. mot endast 78 milj.
föregående år. Tyskarna själva betrakta luftväsendet som en civil
angelägenhet, medan utlandet har en viss benägenhet att vilja rubricera även
det som en del av försvaret. Härtill komma ytterligare 250 milj. till S.
A.-och S. S.-trupperna samt 190 milj. till polisskyddet. Om man har rätt att
slå samman alla dessa poster, får man en summa av nära 1.5 miljard.
Det är en väsentlig del av hela budgeten och så mycket mera
anmärkningsvärd, som landet ju förklarar sig ur stånd att fullgöra sina betalningar.
Medan utgifterna således uppgå till nära 6.5 miljarder, stiga inkomsterna
till 7.2 miljarder. Därutav skola emellertid bort mot 2.2 miljarder åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
