Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 31 maj 1934 - Händelser och spörsmål - Engelsk liberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 317
icke spela någon större roli rent kvantitativt och näppeligen ha utsikt
att i en snar framtid göra det, men i verkligheten är förvisso deras
inflytande långt större än vad väljarskarorna och än mer representanternas
antal kunna låta förmoda.
Vad man först och främst understryker är friheten i alla dess former.
Man identifierar liberalism,1 och frihet och det torde kunna sägas, att
frihetstanken flyter som en underström under hela det följande
resoneman-iget. Men frihet räcker givetvis icke. Det kräves också något mera,
samarbete inom nationerna och mellan nationerna. Det är rimligt om
programmet i sin första del tar upp frågan om avrostning, militär och
eko-inomisk. För den militära avrostningens uppnående finns det endast ein
väg att gå, genom Nationernas förbund, som därför bör stärkas och göras
mera effektivt.
Vad man har art säga om Englands nuvarande ekonomiska politik bör
höras ytterligt kätterskt för exempelvis en god svensk högerman, som väl
oftast menar, att England är ett strålande exempel på sund
återhämt-tningspolitik. De egna liberalerna mena, att den är ett strålande exempel
på dårskap. Det är icke tullar, kvoter och annat bråte, som medfört
återhämtning, utan som hindrat, att den icke blivit större. Exporten
hjälptes genom guldets övergivande och statsfinanserna stärktes av lägre
räntor, som ju i sin tur äro en direkt följd av krisen. Att de engelska
statsutgifterna rätt kraftigt reducerats beror ju onekligen också främst
därpå att landet är så skuldsatt, vilket naturligtvis inte hindrar att en
balanserad budget är en sak av stor psykologisk vikt oavsett anledningen.
Men tullar o. dyl. ha som sagt blott försvårat läget och bör# så
småningom överges till förmån för frihandel. Däremot är det ingen brådska
med att återgå till guldmyntfoiten. Det är åtskilliga villkor, som först
böra vara fyllda.
Det råder för de engelska liberalerna ingen tvekan om att en
verksam hjälp genom försäkring kan ges åt dem, som råka ut för tidens
värsta sociala onda, arbetslöshet. Men försäkring duger icke mot all
slags arbetslöshet. Sådana som på grund av ålder eller oförmåga av
annan art äro oförmögna att sörja för sig själva kunna icke hjälpas med
en arbetslöshetsförsäkring utan måste av samhället tas om hand på annat
sätt. Detsamma gäller om dem, som konjunkturväxlingarna gjort
arbetslösa. För dem är en arbetslöshetsförsäkring av mycket ringa glädje.
Dtt hindrar icke att samhället har skyldighet att sörja för också dessa
arbetslösa, men det måste ske på annat sätt. Försäkringssystemet måste
med nödvändighet reserveras för den grupp, som normalt har arbete men
kSom av en. eller annan anledning blir utan sysselsättning men har kvar
utsikten att snart nojg få nytt arbete. Det borde ju under rimliga
förhållanden vajra det övervägande flertalet och för dem anses
försäkringsformen ha obestridliga fördelar.
Mien som sagt de konjunkturarbetslösa kunna icke överlåtas åt sig
själva. Samhället har också i fråga om dem skyldighet att ingripa, men
.icke efter försäkringslinjer och icke i form av fattigvård. Det enda
tillfredsställande sättet är genom1 att berieda arbete. Det är givet, att detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
