Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 31 maj 1934 - Händelser och spörsmål - Engelsk liberalism - Den tyska arbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 319
torrläggningar, vatten ajn läggningar, en just nu högst aktuell punkt, då
stora delar av landet lida av torka. Dit räknas också vägbyggande, som
lämpligen bör ske nu, då det finns gott om kapital och gott om sysslolös
arbetskraft. Även om vägar inte ge direkt avkastning, ge de stor indirekt
sådan. Den för England viktigaste formen av allmänna arbeten och en
form, där det behövs en plan, är dock byggandet av bostäder. Somliga
hus förränta sig själva och dem: ser nog det enskilda initiativet till att
de bli byggda, men andra göra det inte, och där måste samhället träda’
till. Även om det skulle medföra en förlust, bokföringsmässigt sett, vore
det en glänsande kapitalinvestering, som skulle betyda en stor besparing
i fråga om utgifter för hälsovård och fattigvård.
Liberalerna ha en invändning att göra mot det, att utvecklandet av
nationens resurser ofta förordas endast för att öika arbetstillfällena och
å andra sidan därför kritiseras såsom oekonomiska och blott utgörande
nödhjälpsarbete. Arbeten böra endast sättas i gång, om de i och för
sig äro ekonomiskt sunda och lämna avkastning, vilket dock icke får
tolkas, som om t. ex. Sunt förnufts bokföringsmässiga avkastning skulle
få vara avgörande. Men man bör å andra sidan icke se snett på dessa
företag emedan de bereda arbete. Det är en stor fördel. Den träder;
särskilt i förgrunden under en lågkonjunktur, då kapitalet icke kan finna
placering och arbetarna blivit arbetslösa och måste underhållas av
samhället. Då bidra dessa arbeten till att hålla köpkraften på
hemmamarknaden uppe. Under själva krisen bör man dock icke pressa samhällets
finanser med dem. Därför böra de komma till utförande nu. Det är som
(synes en något annan syn än den de svenska liberalerna ha, ty de mena
uppenbarligen, att möjligen kunna dylika arbeten försvaras under den
del av depressionen, som ligger krisen närmast, men icke under en senare
del av en lågkonjunktur.
Det är givetvis många andra programpunkter, sam ha intresse även
•utanför Englands gränser, men utrymmet tillåter icke en mera ingående
redogörelse här.
Den tyska
arbetslösheten.
De tyska arbetslöshetssiffrorna trotsa även kännares
tolkningsförsök. Terminologin har blivit en helt annan
än förr och än i andra länder. Man menar icke
detsamma med arbetslöshet och jämförelser äro därför så gott soto
uteslutna i detalj. Det har funnits och finnes betydande luckor, vartill
förklaring icke givits, men några kompletterande upplysningar ha dock
så småningom framkommit.
Institutet för konjunkturforskning har sålunda gjort en
sammanställning över sysselsättningens omfattning, där olika grenar skilts från vari
andra. Den officiella siffran för arbetslösheten är för början av april
2.8 milj. Den var för ungefär ett år sedan 6 milj. Minskningen uppgår
således till över 3 milj. Den ökade sysselsättningen uppgår emellertid1
enligt institutets uppgifter blott till 1.7 milj. från första kvartalet 1933
till första kvartalet i år. Därtill kommer sedan gott och väl en miljonr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
