Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 juni 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
27. 6. 34.
DE VÄGAR, på vilka statsmakterna förra året slogo in, då det
gällde att på effektivaste sätt bekämpa depressionen och dess
följder, ha följts även i år. Det av regeringen framlagda förslaget
godtogs i princip av riksdagen. De äskade beloppen sänktes något,
vilket ur konjunktursynpunkt förefaller väl motiverat, eftersom
andan i programmet just var och är,, att den samhälleliga verksamheten
under depressionens svårare skede skulle utvidgas men då tiderna
visade tendens till bättring kraftigt inskränkas. Det är nu alldeles
otvetydigt, att läget börjat bättras och att tiden därför kan vara inne att
begränsa samhällets utgifter. Fortsätter förbättringen i samma täkt,
bör man kunna hoppas, att nästa års budget skall kunna balanseras
titan användande av lånemedel för andra ändamål än sådana, som
under alla omständigheter lämpligen böra bekostas med lån. Huruvida
hela den summa, som i år beviljats, också måste komma till
användning, är för tidigt att döma om. Glädjande vore givetvis, om
konjunkturerna på ett sådant sätt ginge uppåt, att det icke vore behövligt,
men det riktiga är givetvis att möjligheten förefinnes att bispringa de
arbetslösa på det lämpligaste sättet.
Naturligtvis höjes samma skri i år som förra året från oppositionen.
Statens affärer fördärvas, man lånar upp för oräntabla ändamål, man
eftersträvar ett maximum av allmänna utgifter. Det är både sant och
icke sant. Det är en given sak, att om staten hade mindre skulder,
bleve räntekostnaderna mindre, men det är ungefär lika givet, att om
den valda metoden icke valts, hade vårt land lika säkert som andra
länder tvingats att antingen kraftigt höja skatterna — och vilken låt
skulle det icke då blivit — eller att i alla fall låna utan att någon
verksamhet kommit i gång eller nationalinkomsten ökats. Världen
är full av exempel på detta, vart man än vänder blicken.
Och vad menas med oräntabla ändamål1? Det är förvisso riktigt,
att någon direkt ränteavkastning lämna inte många av de igångsatta
företagen, men betyder nu detta verkligen, att de inte äro räntabla?
Om staten ger ut t. ex. 10 % av nationalinkomsten och denna i sin
tur ökas med 25 %, är det då oräntabelt? För vanligt förnuft
förefaller det tvärtom vara ett synnerligen räntabelt företag. Folkhushål-
21 Tiden N:r 7, IÇJ4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
