Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 juni 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 327
DET SYNES UNDER RÅDANDE OMSTÄNDIGHETER
tvivelaktigt, om Tyskland kommer att bli delaktigt av ett
konjunkturuppsving på andra håll. Strypas handelsförbindelserna utåt, verkar
det i varje fall starkt hämmande, och i den riktningen verka både
tyskarnas egna åtgärder och den bojkott av tyska varor, som
uppenbarligen konsekvent genomföres. Att återhämtningen är stadd på väg
är annars ganska tydligt i åtskilliga andra länder förutom vårt eget.
Största intresset är fortfarande knutet till utvecklingen i Amerika.
Trots ett visst avstannande under de sista vårmånaderna synes
optimismen ha tilltagit. Dels har man väl börjat vänja sig vid den nya
politiken och dels måste gjorda framsteg verka stimulerande.
Kongressen har åtskilts efter att ha utrustat presidenten med ytterligare
vidgade fullmakter, och dispositionsrätt över väldiga belopp. Frågan
är egentligen närmast, hur fullmakterna komma att användas. Att
presidenten utöver redan beviljade medel ytterligare fick ett par
miljarder, i kronor räknat, för att lindra den ihållande torkans
verkningar tyder på att avsikten är att fortsätta de allmänna utgifterna
eller att Keynes rekommendation skulle komma att följas. Däremot
verkar det, som om den s. k. nirapolitiken skulle dämpas en smula
fast m’ed bibehålleri kontroll över bestämmelsernas efterlevnad i vad
det gäller arbetstid och minimilöner. Den uppfattningen synes också
vara den allmännaste, att denna del av programmet föga bidragit
till återhämtningen men väl haft goda sociala verkningar.
Presidentens mening är enligt vad han meddelade kongressen, innan den
åtskildes, att nästa år fortsätta på de sociala reformernas väg genom
att föreslå olika försäkringsformer, mot arbetslöshet, för gamla o. s. v.
Det svåraste problemet att lösa är arbetsfredens. Landet har
hotats av den ena stora strejken efter den andra. De flesta ha i sista
ögonblicket undgåtts, men de som utbrutit ha förts med hårda vapen.
Sammanstötningar med ordningsmakten, som tyvärr oftast stått i
beroende av företagarna, ha hört till ordningen för dagen. Efter mer
eller mindre direkt ingripande från presidenten ha dock de flesta
bilagts åtminstone tillsvidare. Börta på västkusten pågår emellertid en
sjöfartskonflikt, som uppges omfatta så gott som samtliga anställda.
Konfliktorsaken anges i så gott som samtliga fall vara
föreningsfriheten. Niralagstiftningen gav arbetarna rätt att organisera sig på sätt
de funno lämpligast, men företagarna ha i många fall genom
organiserande av s. k. company unions och genom vägran att förhandla med
arbetarnas organisationer sökt undgå lagens bestämmelser. Någon klar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
