Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 juni 1934 - Sigfrid Hansson: Tredjemansskyddet i ny version
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredjemänsskyddet i ny version 335
kastet skulle strejkbrytaren anses såsom neutral tredje man, därest
han vore anställd vid arbetsplatsen innan arbetskonflikten utbröt och
oavsett om han vore oorganiserad eller tillhörde den av konflikten
berörda arbetarorganisationen. Däremot skulle en strejkbrytare, som
toge anställning sedan konflikten utbrutit, icke vara att betrakta som
neutral tredje man och följaktligen ej heller åtnjuta den föreslagna
lagstiftningens skydd under den tid strejkbryteriet utövades. Först
sedan konflikten avvecklats eller strejkbryteriet av annan anledning
upphört, skulle lagskyddet inträda, nämligen för att förhindra eller
beivra trakasserier i vedergällningssyfte.
I sitt yttrande över det bergendalska lagutkastet riktade
Landsorganisationen särskilt sin kritik mot det sätt, varpå
strejkbrytarpro-blemet behandlats. Det nu föreliggande kommissionsförslaget
innebär en rätt betydelsefull avvikelse från det bergendalska utkastet.
Enligt detsamma blir det nämligen fråga om neutralitetsbrott, därest
medlem av i tvist invecklad förening till fördel för motparten
åsidosätter sina förpliktelser gentemot föreningen i avseende å tvisten.
Om en fackföreningsmedlem kvarstannar i arbetet trots att
fackföreningen eller vederbörande huvudorganisation beslutat
arbetsinställelse eller blockad, gör han sig alltså skyldig till neutralitetsbrott och
kan icke åtnjuta det skydd som skall tillkomma neutral tredje man.
Icke heller skall den kunna komma i åtnjutande av det för tredje man
avsedda skyddet, som i anledning av utbruten eller väntad arbetstvist
tagit anställning och under tvisten utför arbete, vilket är förklarat
i blockad. Härvidlag överensstämmer kommissions förslaget med det
bergendalska utkastet. Ifrågavarande stadgande tar sikte på
yrkes-strejkbrytare och andra, som passa på att befolka arbetsplatserna, när
en strejk eller lockout förestår eller redan har utbrutit. Självklart
måste det också vara så att en arbetsgivare gör sig skyldig till
neutralitetsbrott, om han anställer eller sysselsätter arbetare, vilka i
anledning av arbetstvist gått ut i strejk eller blivit föremål för lockout.
Lika självklart är det att den icke kan bli betraktad som neutral
tredje man, vilken under en tvist lämnar part ekonomiskt understöd
eller, efter omläggning eller annan förändring av sin näring eller
verksamhet, bispringer part.
Från dessa regler har kommissionen gjort det undantaget, att
neutralitetsbrott icke skall anses förekomma i det fall att en
oorganiserad arbetare, som icke tagit anställning med tanke på en förestående
strejk eller lockout utan så att säga tillhör den ordinarie arbetarstaben,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
