Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 juni 1934 - Börje Schlyter: Franska romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA ROMANER
Av BÖRJE SCHLYTER.
När Jules Romains för två år sedan gav ut de två första volymerna
i serien Les kommes de bonne volonté, vågade han i företalet ej
närmare angiva de kommande delarnas antal för att inte avskräcka
läsarna. I stället försökte han kittla deras nyfikenhet genom en
programförklaring, där han tog avstånd från gällande litterära
traditioner och förkastade den klassiska romantekniken som oanvändbar
för sina syften, samtidigt som han smickrade deras fåfänga genom
att vädja till elitens förståelse.
De synpunkter författaren framlade i sin inledning funnos dock
in nuce redan i "La vie unanime", där Romains gjorde sig till
målsman för en riktning som efter denna skrift fått namnet "unanimism".
Vad innebär då unanimismen? Kort sagt, införandet av en
kollektiv princip i litteraturen i stället för den gamla individualistiska
metoden. Den senare är väl fortfarande på sin plats när det gäller att
skildra ett enstaka livsöde, men den kan inte längre komma i fråga då
ämnet för framställningen är det moderna samhället i dess rörelse
och mångfald. De försök som gjorts att tillämpa denna metod på
skildringar av samtidens liv ha sällan slagit väl ut. Genom att
gruppera händelserna kring en eller ett fåtal huvudpersoner ser sig
nämligen författaren nödsakad taga sin tillflykt till slumpen i så stor
utsträckning att läsaren inte kan undgå att frapperas av det
artificiella i konstruktionen. — Romains erkänner ingen litterär
konvention på romanens område. Inom andra genrer kan en sådan vara
nödvändig, men romanens existensberättigande ligger just i att ge
en så trogen avspegling av livet som möjligt, och den bör därför ej
följa andra lagar än livets egna. Läsaren kan alltså inte räkna på
någon enhetlig handling som förlöper fullt rätlinjigt, utan han får
bereda sig på lika oväntade situationer som kunna uppstå i det dagliga
livet — att en händelsetråd plötsligt avklippes, att en annan, som man
förut ej fäst sig vid, spinnes ut eller tvinnas ihop med en tredje
Jules Romains, Les hommes de bonne volonté V. Ives Süperbes, VI. Les
Humbles. Paris 1933.
Robert Bourget-Pailleron, I/Homme du Brésil. Paris 1933.
Paul Morand, France-la-doulce. Paris 1934.
Jean Giraudoux, Combat avec Tånge. Paris 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
